Film i 1,5x hastighet – ett förakt mot kunskap och kultur

Martin Scorseses The Irishman - en av de filmer som användare av Netflix ska kunna se i upp till 1,5x hastighet. Foto: Pressbild
Dela med dig

Netflix är en populär leverantör av filmer och serier. Nyligen har de valt att lägga till ett antal funktioner i syfte att förbättra tjänsten. Utöver funktioner som förbättrar användarvänligheten har de valt att lägga till en funktion som gör det möjligt att öka uppspelningshastigheten till 1,5x. Denna funktion har gett upphov till en hel del kritik. Möjligheten att se filmer i extra högt tempo avspeglar även ett förakt mot kunskap och kultur.

Syftet med möjligheten att spela upp filmer i högre hastighet är tämligen enkel: en film som spelas upp i högre hastighet blir en kortare film. Martin Scorsese, som är känd för filmer som Maffiabröder (1990) och Casino (1995), har nyligen lanserat sin nya film The Irishman. Denna film är 3 timmar och 30 minuter lång. Spelas filmen upp i 1.5x hastighet, som Netflix vill erbjuda, blir filmen nästan en timme kortare.

Det är måhända en praktisk funktion för människor som har tidsbrist eller bristande förmåga att behålla uppmärksamheten under långfilmer. Men alla filmproducenter är inte nöjda med denna funktion. Peyton Reed anser att det är en usel idé och att Netflix förstör ”den konst som filmproducenter skapar”. Judd Apatow skriver att filmer ”bör ses som de är avsedda att ses” – det vill säga i normal uppspelningshastighet.

Visst finns det fog för denna kritik. Att göra filmer är en konst. Precis som med musik lägger filmproducenter ned mycket tid på allt från färgsättning, ljussättning, ljudeffekter och musik – och allt detta ska passa ihop med den rörliga bilden på tv-skärmen.

När filmer spelas upp i en hög hastighet ser det inte enbart ut som de är inspelade under 1910-talet med skådespelare som rör sig mycket onaturligt och ryckigt, utan det är också fallet att en stor del av den stämning som filmen är avsedd att bygga upp och förmedla förloras. En skräckfilm som exempel bygger till stor del på väntan; vi vet eller tror att något hemskt kommer att hända men vi vet inte var, när, eller hur. Det är till stor del väntan på att något ska hända och den successiva uppbyggnaden av obehag som skräckfilmer förmedlar. En skräckfilm som snabbas upp förlorar både en del av uppbyggnaden och stämningen.

Vissa scener är helt enkelt avsedda att vara i normal hastighet. Det gäller inte enbart filmer utan även musik. Musik som spelas upp i hög hastighet förlorar en del av sitt innehåll och i värsta fall låter det som smurfarna. Ökat tempo i musik eller film blir lite som att ta bort detaljer i en tavla i syfte att spara tid. Det finns ett uttryck som säger ”djävulen sitter i detaljerna”. Låt oss komma med ytterligare ett uttryck: Kunskapen och kvaliteten sitter i detaljerna. Och att ta till sig dessa kräver mer fokus och tid.

Det är nog ingen slump att Netflix funktion att spela upp filmer i högt tempo i första hand är avsedd för mobiltelefoner. Mobiltelefoner används flitigt idag. Hela internetkulturen, som där de smarta telefonerna står i centrum, bombar oss med information dagligen. Internet är en del av människors liv där information förmedlas enkelt och snabbt och i stora mängder.

Samma tankesätt verkar finnas hos människor när det gäller filmer: varför inte göra det möjligt att se filmer snabbt och enkelt genom att spela upp filmen i hög hastighet? Denna metod har redan nått spelbranschen. Det finns idag spel som har funktioner som gör det möjligt att spela igenom ett spel snabbare ifall att spelaren inte har tid eller ork att spela spelet på det sätt som det var tänkt.

Det finns ett grundläggande fel inbyggt i idén att öka tempot. Syftet med både film och dataspel är ju själva upplevelsen. Och upplevelsen är i detta sammanhang ett annat uttryck för kvalitet. De företag som erbjuder sina kunder att ”snabbspola” film eller dataspel visar ett förakt mot kunden. Företaget berövar denne den kulturella upplevelsen och kunskapsinhämtandet. Så skulle däremot inte bli fallet om filmerna gjordes kortare i sitt ursprungliga skick.

Det finns olika trender på arbetsmarknaden idag. En trend är att jobben utarmas vad gäller dess innehåll. Att snabbspola dataspel och filmer är ett uttryck för samma utarmning – fast av kunskap och kultur. Varje individ bär på ett ”kapital” bestående av kunskap och kultur. Storleken på detta ”kapital” kan variera från person till person. Kunskapen och kulturen kan öka, bland annat genom olika upplevelser. Men detta ”kapital” kan även minska.

De företag som väljer att erbjuda sina kunder ”snabbspolade” filmer och dataspel känner till detta. Deras metod att tjäna mer pengar består i att stjäla från det ”kapital” av kunskap och kultur som deras kunder har och lämna dessa utarmade.


Dela med dig

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.