Socialdemokraternas Sänkta Skatter utgör ett svek mot anställda, brukare o elever inom sjukvård och omsorger. Nästan 70 miljarder sedan valet 2018!

Jag bloggar av två skäl. Precis som andra vill jag påverka.
Men jag vill också motverka en sjunkande politisk allmänbildning.
Min förhoppning är att läsare från alla läger ska få ut något av det jag skriver.

__________________________

Ingress
Socialdemokraterna kommer snart att välja Magdalena Andersson till ny partiledare. S har haft en kvinnlig partiledare tidigare, nämligen Mona Sahlin, under åren 2007 och 2011. Däremot har Sverige aldrig haft en kvinnlig statsminister. Magdalena Andersson kan bli statsminister i november – men då ”bara” i sin egenskap av att ha efterträtt Stefan Löfvén.

Den stora frågan är naturligtvis om Magdalena Andersson kommer att bli statsminister ”på riktigt”. Detta kräver att Andersson först förmår öka partiets stöd bland väljarna och sedan också förmår jämka samma Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet med sitt eget parti. Om Magdalena Andersson ska bli statsminister, eller inte, beror naturligtvis på hur det går för Socialdemokraterna i valet. Låt oss därför titta på vad Socialdemokraterna står för idag – när det gäller frågorna skatter, offentliga verksamhet och trygghetssystem. Låt oss fokusera på vad som skiljer de två politiska konstellationer som redan har börjat tävla om väljarnas gunst inför valdagen den 11 september nästa år. Det handlar, som alla vet, om de båda regeringspartierna S+MP tillsammans med Centerpartiet (och kanske även Vänsterpartiet) kontra M+KD+ SD (och kanske även L).

Jag har alltså inte ambitionen att titta på alla frågor. Men jag ska försöka redogöra för vad som har hänt med just skatterna efter valet 2018 och jämföra Socialdemokraternas skattepolitik med samma partis löften. Skattepolitiken har, som de som följer politiken i Sverige vet, varit Socialdemokratins överlägset viktigaste redskap, historiskt sett, när det gäller samhällsbygget.

Del ett
Låt oss se vad Socialdemokraterna skrev rörande skattepolitiken inför förra valet.

* Kongressen 2017. Dokumentet ”Trygghet i en ny tid – politiska riktlinjer” antogs på Socialdemokraternas partikongress som hölls den 8-12 april 2017. Några citat ur detta grundläggande dokumentet:

”I den ekonomiska utvecklingen finns en kraft. Den kraften ska inte gå till skattesänkningar för rika eller en nedmontering av vår gemensamma välfärd – den ska gå till att hålla ihop Sverige.”
”I denna oroliga tid behöver vi en starkare sammanhållning än någonsin förut. Den går aldrig att skapa genom skattesänkningar, nedskärningar och sänkta löner, eller genom att peka ut syndabockar och att elda på hatet mellan människor.”
”Behoven de kommande åren är mycket stora både för att befolkningen växer och för att vi blir äldre. Det finns inget utrymme för stora, ofinansierade skattesänkningar. Skattesänkar-eran i svensk politik är över. Nu prioriterar vi istället att öka de statliga resurserna till vår gemensamma välfärd.” (min boldning)

* 2018-års Valmanifest. I sitt valmanifest inför riksdagsvalet 2018 beskriver Socialdemokraterna valet som en ”folkomröstning” om välfärden. Denna folkomröstning beskriver Socialdemokraterna på följande sätt:

”Ska vi genomföra detta massiva trygghetsprogram? Eller ska vi göra som Moderaterna och Sverigedemo­kraterna föreslår och ge stora skattesänkningar till landets rikaste”.

Kommentar:
I samband med sin partikongress i april 2017 underströk alltså Socialdemokraterna inte bara att de var motståndare mot skattesänkningar. De slog dessutom fast att ”skattesänkar-eran” i svensk politik var över. Alla potentiella väljare som läste Socialdemokraternas valmanifest inför förra valet fick dessutom klart för sig att de väljare som ansåg att satsningar på välfärden var viktigare än skattesänkningar skulle rösta på Socialdemokraterna!

Låt oss nu se vilken politik som Socialdemokraterna verkligen kom att bedriva, när det gäller skatterna, efter valet 2018.

Del två
M/KD-budgeten. Då budgeten för år 2019 skulle antas i riksdagen i december 2018 var det ännu inte klart hur Sveriges nya regering skulle se ut. Den budget som fick majoritet i riksdagen var utformad av Moderaterna och Kristdemokraterna och röstades igenom med hjälp av SD. När Stefan Löfvén blev statsminister i januari 2019 innebar detta att han accepterade att styra landet under hela året 2019 med en M+KD-politik. När det gäller skattepolitiken innebar detta följande:

– Ett sjätte jobbskatteavdrag,
– Sänkta arbetsgivaravgifter,
– Sänkt skatt för pensionärer,
– Dessutom fick färre betala statlig skatt.

Den totala kostnaden för dessa skattesänkningar uppgick till 21 miljarder.

Kommentar: Detta stämde definitivt inte med vad S sagt före valet

Del tre
Januariavtalet. Detta avtal i 73 punkter var förutsättningen för att Centerpartiet och Liberalerna skulle släppa fram Stefan Löfvén som statsminister i januari 2019. Januariavtalet innehåller en rad olika skattesänkningar. Dessa finns under punkterna 3, 4, 5, 7 och 16 i Januariavtalet:
Punkt 3: beskattningen av företag ska ”bli mer gynnsam” och arbetsgivaravgifterna ska sänkas,
Punkt 4: en omfattande skattereform ska genomföras som innebär sänkta skatter för ”jobb och företagande”,
Punkt 5: även här nämns ”sänkt skatt på jobb och företagande”,
Punkt 7: skatten ska sänkas för pensionärer,
Punkt 16: en rad skattelättnader för företag, inklusive sänkt arbetsgivaravgift.

Kommentar: Januariavtalet innebar dessutom att Socialdemokraterna bland annat gick med på att försämra anställningstryggheten, försvaga kollektivavtalen samt att öppna för fri hyressättning för nyproducerade hyreslägenheter (som alla vet föll den fria hyressättningen tillsammans med regeringen i juni).

Del fyraVärnskatten. Under år 2020 tog Löfvéns regering bort den s.k. värnskatten. Denna skattesänkning gynnade just de ca 500 000 svenskar med högst inkomster (över 703 000 kr per år). Två exempel:
*Volvochefen Martin Lundstedt fick en skattesänkning på 2,5 miljoner per år,
*Magdalena Andersson själv fick sin skatt sänkt med 45 000 kr per år.

Den totala kostnaden för denna skattesänkning för de rikaste uppgick till 6 miljarder.

Kommentar: Att ta bort värnskatten rimmar verkligen illa med vad Socialdemokraterna skrev i sitt valmanifest före valet 2018, där de målade upp bilden av att M och SD ville ”ge stora skattesänkningar till landets rikaste”. Att ta bort värnskatten ville faktiskt inte ens Moderaterna göra!

Del fem
Budgeten för 2021.
I denna budget presenterade Socialdemokraterna sina största skattesänkningar hittills. Budgeten innehöll bland annat sänkt inkomstskatt, sänkt skatt för företag, sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar och sänkt skatt för pensionärer.

Den totala kostnaden för dessa skattesänkningar uppgick till nästan 30 miljarder.

Kommentar: Budgeten innehöll även att kommuner och regioner fick extra stödpengar för hanteringen av coronapandemin. Men dessa uppgick endast till ca 26 miljarder och bestod till absolut största delen av tillfälliga pengar. Skattesänkningarna på 30 miljarder innebär däremot en permanent urholkning av de skatteintäkter som ska finansiera bland annat sjukvård, skola, polis och trygghetssystem som a-kassa, sjukersättning  och pensioner, m.m.

Del sex
Förslag inför budgeten för 2022. Regeringen har ännu inte presenterat sin budget för år 2022. Däremot har de presenterat tre förslag som kommer att ingå i budgeten. Dessa innebär – just det – nya skattesänkningar …

Den totala kostnaden för dessa skattesänkningar beräknas uppgå till ca 10,5 miljarder.

Kommentar: Det börjar bli tröttsamt att påpeka men det måste göras: S-politiken har inte inneburit att skattesänkar-eran i svensk politik tagit slut. Inte alls.

Del sju
Låt oss nu göra oss besväret och summera Socialdemokraternas skattesänkningar under de fyra åren 2018-2022 och jämföra dessa med de skattesänkningar som Fredrik Reinfeldts alliansregering genomförde under sina åtta år vid makten.

Totalsumma skattesänkningar Alliansen: 140 miljarder
Totalsumma skattesänkningar (S): ca 68 miljarder

Kommentar:
Socialdemokraterna har alltså, tillsammans med MP, ansvarat för skattesänkningar på cirka 70 miljarder kronor under perioden 2018-2022! Detta är hälften av vad Alliansen åstadkom på åtta år. I snitt alltså lika mycket per år.

Arbetarpartiet har varit emot skattesänkningarna både under Alliansen och S. Coronapandemin har stärkt oss i vår uppfattning om att samhället behöver mer resurser och inte mindre (exempelvis inom sjukvård och äldreomsorg).

Avrundning
Politiskt finns det en väsentlig skillnad mellan Alliansens skattesänkarpolitik och S skattesänkarpolitik. Alliansen gick till val år 2006 med parollen ”det ska löna sig att arbeta” och lovade att genomföra stora skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. När de sedan vann valet genomförde alliansregeringen exakt vad de lovat. Man kan gilla vad de gjorde. Eller inte. Men Alliansen gjorde vad det lovat.

Socialdemokraterna har, däremot, lovat motsatsen till skattesänkningar. De har, högtidligt, fastslagit att ”skattesänkar-eran i svensk politik är över”. De kallade till och med valet 2018 för en folkomröstning mellan välfärdssatsningar och skattesänkningar. När de nu själva har genomfört skattesänkningar – inklusive för de absolut rikaste – innebär detta ett gigantiskt svek mot anställda, brukare och elever inom hemtjänst och skola.

Genom sina egna skattesänkningar har S dessutom, i efterhand, legitimerat Alliansens skattesänkningar.

Frågan om Magdalena Andersson kommer att kunna bilda regering efter valet nästa år är mycket öppen. Minst sagt. Mitt råd till henne och S: Angrip inte motståndarna för a) deras skattesänkarpolitik, b) svikna löften, c) försök inte heller diskutera ideologi överhuvudtaget. Detta är tre debatter som S bör undvika. Oavsett vem som leder partiet!

Till sist: Läs själv Socialdemokraternas valmanifest från 2018 här nedan.

Ansvarig utgivare

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *