En av mina bästa vänner är polis i Göteborg. Han har förlorat en kollega. Tankarna går till den dödades familj. Och till innebörden för hela samhället.

Jag sänder mina och Arbetarpartiets djupaste kondoleanser till den dödade polisens familj och till dennes kollegor.

Det är en tragedi då någon dödas på detta sätt. I eller utan uniform. Men OM måltavlan var polisen som institution innebär detta ett angrepp på, och en utmaning mot, hela det civila samhället. Samhället kan inte fungera om inte landets grundlagar upprätthålls.

Grundlagarna är:
*regeringsformen,
*successionsordningen,
*tryckfrihetsförordningen,
* yttrandefrihetsgrundlagen.

Dessa lagar utgör tillsammans den svenska konstitutionen. Det är denna som garanterar fredliga maktskiften – exempelvis det som pågår just nu i Sverige. Det finns de som irriterar sig på att en regeringskris har uppstått mitt i sommarvärmen. Dessa tar fredliga maktskiften för givna. Men maktskiften i länder som saknar en konstitution, eller där konstitutionen inte upprätthålls, sker ofta via inbördeskrig. Inbördeskrig stör sommaridyllen mer än talmansrundor och ett eventuellt extraval.

Och det är polisen som upprätthåller konstitutionen i Sverige.

Därför är innebörden denna:
*OM polisen dödades på grund av att han var polis, då har brottsligheten passerat ytterligare en gräns.
*OM mordet utfördes av den organiserade, och numera beväpnade, brottsligheten så uppträdde denna som en milis som tar sig rätten att markera ”sitt” territorium  –  med hjälp av vapenmakt och mord.
*OM det förhåller sig på detta sätt, då måste det som hänt betraktas som en bokstavlig krigsförklaring mot det civila samhället. Då har ett lågintensivt inbördeskrig utbrutit i Sverige.

Det kan naturligtvis också ha varit så att måltavlan var de personer som talade med polismannen. Men detta förändrar ingenting. Om inte närvaron av polis hindrar brottslingar från att försöka mörda någon som står och talar med polisen innebär detta samma typ av markering.

Lågintensivt inbördeskrig är ett starkt begrepp. Men polisens våldsmonopol har brutits liksom polisens monopol på organiserad och beväpnad maktutövning. Och det kan tyvärr vara ännu värre än så. De kriminella kan ha använt sin beväpnade organisation för att angripa och döda medlemmar av den beväpnade styrka (polisen) som samhället har utsett för att upprätthålla de grundlagar som riksdagen har antagit.

Detta innehåller alla ingredienser i ett inbördeskrig.

Jag hoppas att alla medborgare förstår kopplingen mellan
a) dagens möjlighet till fredliga maktskiften i Sverige,
b) de grundlagar som reglerar maktskiften så att de verkligen blir fredliga,
c) den polis som upprätthåller grundlagarna.

Alltför många svenskar tar allt detta för givet. MEN GÖR INTE DET. De demokratiska fri- och rättigheterna var något som många blödde och dog för. Det kan tyvärr vara så att vi nu står där igen. De demokratiska fri- och rättigheterna måste försvaras. Och detta är absolut inte endast polisens uppgift.

Polisens arbete måste stöttas av civila – som visar kurage.

Jag överlämnade blommor för Arbetarpartiets räkning till polisen i Umeå som ett ringa tack för deras arbete – som de utför varje dag. Det bör både partier och privatpersoner göra. Om den svenska konstitutionen angrips så måste de som står i främsta linjen för att upprätthålla konstitutionen känna att de har ett brett stöd.

Ansvarig utgivare

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *