Den djupa splittringen inom LO på frågan om anställningstryggheten kan slå hårt mot Soc.dem i valet 2022

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

____________________________

Ingress
Den fackliga federationen LO är djupt splittrad i frågan om hur en ny arbetsrättslig lagstiftning ska se ut. Detta stod klart i början av december 2020 när ledarna för IF Metall och Kommunal anslöt sig till den överenskommelse om ny arbetsrätt som förhandlats fram mellan Svenskt Näringsliv och PTK (de privatanställda tjänstemännens förhandlingsorganisation). Denna öppna splittring inom LO kommer inte att öka LO-förbundens vilja att arbeta för en socialdemokratisk valseger 2022. Splittringen kommer att minska både LO-förbundens – och i ännu högre grad deras medlemmars – vilja att arbeta för S i nästa val.

Del ett
Den 20 oktober sade alla 14 LO-fack enhälligt NEJ till överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Men redan i början av december bröt IF Metall och Kommunal mot LO:s beslut. Tvärtemot de övriga tolv LO-förbunden sade Metall och Kommunal JA till överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Detta har inneburit både skarp och öppen kritik från företrädare för ett flertal av de övriga tolv fackförbunden som stod fast vid LO:s beslut. Därmed var den öppna splittringen inom LO ett faktum.

Del två
Regeringen har nu bestämt att de organisationer som var med och godkände överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK ska ingå i en arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp ska omvandla överenskommelsen till lagstiftning. I arbetsgruppen kommer alltså – förutom Svenskt Näringsliv och PTK – även IF Metall och Kommunal att ingå. Däremot ställer Regeringen de övriga tolv LO-förbunden (som sade nej till överenskommelsen) utanför arbetsgruppen. Detta kommer att ytterligare fördjupa sprickan. På ena sidan står IF Metall och Kommunal tillsammans med Svenskt Näringsliv, PTK och Regeringen.

På andra sidan står de övriga tolv LO-förbunden.

Del tre
Om överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal omvandlas till lagstiftning så innebär detta en radikal förskjutning av maktbalansen på arbetsmarknaden – till arbetsgivarnas fördel. Detta kommer att ytterligare skärpa sprickan inom LO. Och med mycket stor sannolikhet kommer splittringen inom LO att få återverkningar inom socialdemokratin. Det finns mycket starka historiska band mellan LO och S.
När nu topparna inom Metall och Kommunal – plus Regeringen med Stefan Löfven i spetsen – hjälper Svenskt Näringsliv att försämra arbetsrätten kommer viljan hos medlemmarna inom LO-facken att rösta på Socialdemokraterna att minska. Detta gäller även för medlemmarna inom Metall och Kommunal.
När det gäller viljan att gå ut och övertyga andra om att att rösta på S kommer denna att minska ännu mer. Denna splittring när det gäller frågan om arbetsrätten kommer att drabba Socialdemokraterna. Bakom alla namn på olika fackliga organisationer framträder en sak: topparna inom S, Metall och Kommunal hjälper arbetsgivarna och Centerns Annie Lööf att försämra arbetsrätten.

Del fyra
Låt oss titta på försämringarna som överenskommelsen innehåller
– den som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal ställt sig bakom – när det gäller anställningstryggheten för löntagarna. Låt mig ta några exempel:

* Utökade undantag från turordningsreglerna.
Idag gäller att en arbetsgivare med upp till tio anställda får undanta upp till två anställda från turordningsreglerna. Om principöverenskommelsen blir lag kommer alla arbetsgivare att få undanta upp till tre arbetare och tre tjänstemän per driftsenhet (arbetsplats).

Det utkast till huvudavtal som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal kommit överens om går ännu längre. Det ger arbetsgivaren rätt att undanta upp till hela 15 procent av de anställda från turordningsreglerna vid uppsägningar p.g.a. arbetsbrist. Dock får undantagen inte omfatta fler än totalt 10 procent av det totala antalet anställda före uppsägningarna på arbetsplatsen. Räkneexempel: En industri med 1 000 anställda, som ska säga upp 500 på grund av arbetsbrist, får undanta hela 75 anställda från turordningsreglerna (15 procent av 500). Skulle industrin säga upp 700 personer får de dock inte undanta fler än 100 (10 procent).

* Enligt principöverenskommelsen får en anställd som blir uppsagd, och vill bestrida giltigheten i uppsägningen, inte behålla sin anställning och lön under den tid som tvisten pågår. Idag gäller att en anställd som sägs upp av ”personliga skäl”, och bestrider detta i domstol, har rätt att behålla lön och anställning under den tid tvisten pågår. Principöverenskommelsen innebär visserligen att den anställde får ett ekonomiskt skydd som kompletterar a-kassan under tvisten. Men den anställde får inte behålla sin anställning och lön. Detta gör att godtyckliga uppsägningar blir både enklare och billigare för arbetsgivare.

* Begreppet ”saklig grund” vid uppsägning urholkas
I utkastet till huvudavtal sänks tröskeln när en arbetsgivare får säga upp någon av personliga skäl. Arbetsrättsjuristerna Kurt Junesjö och Anders Karlsson beskriver förändringen på följande sätt i tidningen Arbetet:
”Till skillnad från i dagska arbetsgivaren vid prövning om ”saklig grund” föreligger kunna:
1. bortse från den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen
2. bortse från prognoser om den anställde i framtiden kan tänkas bättra sitt beteende
3. bortse från om arbetstagaren har lång anställningstid utan misskötsamhet.
4. anse det tillräckligt att arbetstagarens inte presterar normal arbetsprestation.
5. bestämma att anställningen upphör om den sägs upp på grund av sjukdom till skillnad från i dag då den uppsagde kan ogiltigförklara uppsägningen.”

* Lagfästa rättigheter blir en förhandlingsfråga
Alla anställda måste ha rätt till en ”saklig grund” vid uppsägning. Detta är idag en lagfäst rättighet. Men i principöverenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och de fackförbund som godtagit uppgörelsen tillåts att arbetsgivarna och fackföreningarna själva får förhandla om vad som utgör en ”saklig grund” för uppsägning. Detta innebär att en lagfäst rättighet blir en förhandlingsfråga. Eftersom inte alla fackföreningar har samma förutsättningar är risken uppenbar att vad som är praxis när det gäller ”saklig grund” kommer att se väldigt olika ut i olika branscher efter ett antal år. Därmed kommer även anställningstryggheten att se väldigt olika ut.

Avslutning
De tolv LO-förbund som stod fast vid sitt nej till överenskommelsen – eftersom överenskommelsen som synes innebär en försämring av arbetsrätten för löntagarnas del – känner sig svikna. Återigen: Många LO-medlemmar kommer att se på ledarna inom IF Metall och Kommunal som drängar åt arbetsgivarna. Men även Stefan Löfven, S, Annie Lööf, Centern plus MP och Liberalerna kommer att ses som drängar till arbetsgivarna. Dessa fyra partier har ju alla enats om att försämra arbetsrätten genom Januariavtalet från 2019.

Försämringen av arbetsrätten, plus splittringen inom LO, kommer att minska LO-medlemmars vilja att arbeta för en S-valseger 2022. Detta kommer även att gälla för flera av LO-förbunden. Stefan Löfvens vilja att sitta kvar till vilket pris som helst (Annie Lööfs pris) har alltså redan splittrat LO. Till detta kommer att sprickorna inom Socialdemokratin kommer att fördjupas ytterligare.

Ansvarig utgivare

Din e-postadress kommer inte publiceras.