Kommunernas kostnader för inhyrd personal har ökat kraftigt

Förra året lade landets kommuner totalt 2,3 miljarder kronor på inhyrd personal. Det innebär att kommunernas kostnader för att hyra in personal är nästan tre gånger så stora som för tio år sedan.

Brist på personal samt ökade behov av vård och omsorg har lett till att många kommuner och regioner har fått det allt svårare att bemanna, särskilt inom vissa yrkesgrupper. Detta har lett till att man blivit beroende av att hyra in personal via bemanningsföretag. Mest inhyrd personal hos kommunerna hittar man bland sjuksköterskor inom äldreomsorgen och bland socionomer. I regionerna är sjuksköterskor och läkare stora grupper.

Att hyra in personal är en väldigt dyr lösning som även skapar osäkerhet på arbetsplatserna. Det blir svårt att skapa kontinuitet och säkerställa att all personal har rätt kompetens för arbetet. Under pandemin fick många inom vården slita hårt med mycket övertid. Och regioner och kommuner var tvungna att använda ännu mer bemanningspersonal, detta trots att just detta visade sig ha en negativ effekt på spridningen av Covid.

Regioner och kommuner behöver skapa bättre arbetsförhållanden för att få fler anställda att stanna kvar och bli mer attraktiva arbetsgivare. Vissa arbetsplatser har försökt minska mängden inhyrd personal genom att exempelvis ha egna vikariepooler. Under hösten ska ett gemensamt ramavtal för alla regioner upphandlas där alla är överens om att löneläget för bemanningspersonal ska bli mer jämnt då skillnaderna i lön mellan olika regioner och mellan inhyrd och fast personal har varit stor.