Kultur, nöje och vetenskap

”För Sveriges sämsta!”

Det är få partier som går till val under parollen "för Sveriges sämsta"... Foto: Centerpartiet
Staffan Marklund
Publicerad i
#180
Lästid 2 min

Far min sa en gång, syrligt, att på hans valaffisch skulle det stå ”gör bra saker bättre!”. Pappas försök till satir överträffades dock av Centerpartiets exceptionella enfald, med slagorden ”för Sveriges bästa”. Ett viktigt ställningstagande emot alla partier som öppet kandiderar för Sveriges sämsta, får man utgå från. 

Men, är inte alltid valaffischer korta och tomma i innehåll? Affischen som medium är begränsat och det finns inte så mycket utrymme att säga mycket av värde. Jo visserligen, men det finns grader i helvetet. Allt handlar om utformningen.

Debatterna under valrörelser handlar i hög utsträckning om mål som i princip alla partier är mer eller mindre eniga kring. Det är inte så många som vill se mer kriminalitet eller mindre välfärd i samhället. Vägen dit är vad det egentligen bråkas om. S, SD och M har exempelvis försökt nå målet med bättre integration genom att förneka ukrainska invandrare tillgång till SFI. Resonemanget hos dessa partier kan tyckas svårbegripligt. Men någonstans har det skett en ekonomisk prioritering – ”för Sveriges bästa”.

När partierna väl bestämt vad som ska prioriteras är det heller enkelt att urskilja vilka åtgärder som är effektiva. Det finns flera fall där ovetande politiker lyssnat på ”experter” och där tidens gång senare visat att dessa ”experter” vilselett de ovetande politikerna och därmed kostat skattebetalarna stora summor pengar. Ett exempel är mannen bakom boken ”Omgiven av idioter”, Thomas Erikson, som utnämndes till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning år 2018. En rad kommuner och regioner spenderade miljontals kronor på att utbilda sin personal utifrån Eriksons pseudovetenskapliga personlighetstest som delade in människor i olika ”färger”.

Men låt oss anta att partierna enats om vad som ska prioriteras och även fastställt vilken metod som faktiskt fungerar. Då kan det ofta behövas mer pengar. Och att höja skatten är heller inte alltid enkelt (även om jag själv är för skattehöjningar i flera områden).

Vad jag vill säga med denna utvikning är att politiska avväganden är bland det svåraste och otacksammaste man kan ta sig an. Dessvärre lever vi en tid där överdrivna förenklingar och floskler tar plats istället för seriös analys – och där ”för Sveriges bästa” anses utgöra en rimlig valparoll.

Nej, fram för en politisk diskussion som är öppet osäker och tråkig. Ge mig en valaffisch med rubrik, ingress, brödtext och fotnoter – samt en redig budget!

Lämna en kommentar