Ekonomisk kris hotar

Men både S och M lägger locket på inför valet

Foto: Faksimil SVT
Dela med dig

Världen kommer inte att återgå till den situation som rådde i november 2019. Detta var den sista månaden före upptäckten av det nya coronaviruset i december samma år. Efter pandemin har Ryssland inlett ett militärt angrepp på Ukraina och västvärlden har påbörjat ett fullskaligt ekonomiskt krig mot Ryssland. Dessa faktorer har alla bidragit till att en rad länder i världen, bland annat Sverige, är på väg in i en lågkonjunktur. Bland ekonomiska experter, och ansvariga politiker, råder en oenighet om synen på den ekonomiska krisen. Oenigheten gäller dels hur krisen ska bemötas, dels om hur lång och djup krisen kommer att bli. Däremot råder det ingen oenighet om ifall det kommer att bli en ekonomisk kris eller inte. Tyvärr är vi redan på väg in i den ekonomiska nedgången.

Stag-flation

Under 1970-talet myntades ett nytt begrepp, nämligen ”stagflation”. Ekonomiska kriser utgör en lika naturlig del av den kapitalistiska marknadsekonomin som röda blodkroppar utgör en naturlig del av den mänskliga kroppen. Däremot gick ”stagflation” emot den gängse ekonomiska teorin.

Begreppet stagflation utgör en kombination av de två orden ”inflation” och ”stagnation”. Dessa både begrepp hade dittills ansetts utesluta varandra. Antingen befann sig ekonomin i en högkonjunktur. Och inflation var, förenklat uttryckt, ett resultat av högkonjunktur. Eller så befann sig ekonomin i ett tillstånd av stagnation (lågkonjunktur). Och lågkonjunkturer präglades inte av inflation. I samband med riktigt djupa lågkonjunkturer (depressioner) kunde motsatsen till inflation uppstå nämligen deflation (då värdet på pengarna ökar).

Inflation eller penningvärdesförsämring

Skälet till inflation kan vara följande: Då ekonomins hjul snurrar allt snabbare dras en allt större del av arbetskraften in i produktionen av varor och tjänster och till slut kan en brist på arbetskraft uppstå. Detsamma gäller för råvaror, halvfabrikat och maskinkapacitet. Det kan även uppstå en brist på pengar (krediter). I situationer med ökande konkurrens om produktionsfaktorerna pressas priset uppåt på dessa. Priset på arbetskraft ökar (lönerna höjs). Priset ökar även för råvaror, halvfabrikat och ”maskintid”. Priset på pengar ökar också (räntorna höjs). Då priset på produktionsfaktorerna ökar kommer detta att överföras på priset för de producerade varorna och tjänster som efterhand blir allt högre i affären. Detta är inflation. I vårt tänkta exempel är efterfrågan på varor och tjänster från företag och hushåll större än tillgången. I denna beskrivning är det alltså underförstått att det är efterfrågan som driver upp priserna och ökar inflationen.

Stagnation eller lågkonjunktur

Stagnation kan, förenklat uttryckt, sägas vara ett annat ord för lågkonjunktur. I detta läge snurrar ekonomins hjul allt långsammare. Detta innebär minskad efterfrågan på arbetskraft. Detsamma gäller för efterfrågan på råvaror, halvfabrikat, maskintid och pengar (krediter). Detta innebär att takten i löneökningarna avtar (ibland sker direkta lönesänkningar, t ex genom införande av korttidsvecka). Även prisökningstakten på råvaror, halvfabrikat och maskintid minskar. Eller så sker direkta prissänkningar. Och räntorna sjunker. I ett läge då efterfrågan minskar, sjunker inflationstakten (prisökningarna). Inflationen kan till och med upphöra. Så långt den gängse ekonomiska teorin.

1970-talet

Men det som hände under 1970-talet var en kombination av två skrämmande ekonomiska fenomen som fram till dess hade ansetts utesluta varandra: Inflation samtidigt som stagnation – ett fenomen som alltså döptes till stag-flation. För en vanlig knegarfamilj kunde detta innebära en dubbel standardsänkning.

Storbritannien drabbades mycket hårt av krisen under 70-talet. För många britter hade en viss månadsinkomst, räknad i pund, tidigare räckt till mat, hyra och kläder. Men inflation innebär en försämring av penningvärdet. Samma summa pund räckte inte längre till mat, hyra och kläder. Familjen måste avstå nya kläder för att kunna betala mat och hyra. Samtidigt innebar stagnationen (lågkonjunkturen) i produktionen av varor och tjänster att antalet arbetstillfällen minskade. Då arbetslösheten ökade tvingades allt fler leva på a-kassa. Deras inkomst blev mindre än då de hade jobb.

Miljontals knegare hade redan drabbats genom att varje pund räckte till mindre av bland annat mat på grund av inflationen. Nu innebar arbetslösheten att de dessutom fick färre antal pund att röra sig med. För många knegarfamiljer innebar alltså stagflationskrisen en dubbel standardsänkning. Många som redan tvingats spara både på kläder och mat fick nu även svårt att betala hyran.

På vad beror stag-flation

Det finns olika förklaringar till vad som hände under 70-talet. Vi har inte ambitionen att redogöra för den vikt som de olika ekonomiska ”skolorna” lägger vid betydelsen av Vietnamkriget, den fyrdubbling av oljepriset som OPEC beslutade om i oktober 1973 samt den ekonomiska politik som USA:s och andra länders regeringar bedrev under 60- och 70-talen. Det som däremot kan sägas är att stagflationskrisen blev ytterst kostsam. Detta bland annat genom ökad arbetslöshet och en omfattande utslagning av tillverkningsindustri i USA, Storbritannien, Sverige och en rad andra länder i västvärlden.


Dela med dig