Försvagad Macron segrade i franska presidentvalet

Macron håller tal
En försvagad Emmanuel Macron sitter kvar som president under en andra period.
Dela med dig

Detta är en fördröjd rapport om det franska presidentvalet. Det har nu även hållits ett parlamentsval som vi återkommer till.

Emanuel Macron vann det franska presidentvalet den 24 april efter att i slutomgången ha ställts mot Marine le Pen, ledare för det ny-reaktionära partiet Rassemblement National (Nationell Samling). Resultatet innebär dock det svagaste demokratiska mandat som en fransk president haft på över 50 år. Marken under presidentens fötter kan komma att försvagas ytterligare efter det parlamentsval som hålls den 12 och 19 juni.

När rösterna räknats, efter presidentvalets andra omgång, stod Macron som segrare med 58,5 procent av rösterna. Resultatet, som kan framstå som ganska stabilt, är vid en närmare granskning svagt – främst av två anledningar. För det första krympte försprånget till Le Pen jämfört med förra valet. Gapet till Le Pen halverades nästan, från 32 procentenheter år 2017 till endast 17 procentenheter i år. Le Pen fick 41,5 procent av rösterna och segrade dessutom i 30 av Frankrikes 101 regioner.

För många fransmän blev den andra valomgången ett val mellan pest och kolera. I breda skikt är Macron mycket impopulär efter att ha fört en hårdför nyliberal politik, med bland annat attacker på anställningstryggheten och arbetslöshetsersättningar. Under åren efter det senaste presidentvalet 2017 har Frankrike skakats av återkommande protester mot ökande klassklyftor. 2018 växte ”gula väst”-rörelsen fram – protester mot höga bränsleskatter som senare kom att utvecklas till att också handla om ökande orättvisor och fattigdom. Ett år senare gick de franska facken ut i strejker mot en föreslagen höjning av pensionsåldern till 65 år. Under en och halv månad drabbades kollektivtrafiken av återkommande strejkaktioner. Till slut tvingades Macron att backa och pensionsreformen lades på hyllan.

Marine Le Pen har, å sin sida, ett program för att splittra Frankrike enligt andra linjer. Le Pen har föreslagit en förändring av konstitutionen som skulle göra det möjligt att diskriminera personer utan franskt medborgarskap. Personer utan medborgarskap skulle inte kunna få jobb i statliga bolag; de skulle inte få vara med i fackföreningar; de skulle få sämre tillgång till sjukvård samt olika former av bidrag. Le Pen vill också göra det svårare att erhålla franskt medborgarskap. Samtidigt har Le Pen bland annat föreslagit höjda minimipensioner och sänkt pensionsålder för franska medborgare.

Ett genomgående tema i den franska valrörelsen har varit de ökande klyftorna mellan samhällets politiska och ekonomiska elit å ena sidan och den arbetande befolkningen å andra sidan. Enligt statsvetarna William Geneiys och Said Derviche röstade över 60 procent av väljarna i den första valomgången på kandidater med ett ”anti-elit”-budskap, som går ut på att den traditionella politiska eliten står i vägen för jämlikhet och verklig demokrati. Macron, som kritiserats för att ha en överlägsen ton, gjorde under valrörelsen sitt bästa för att framstå som mer ”folklig”. I höstas föreslog han till och med att lägga ned elituniversitetet ENA, på vilken en stor del av Frankrikes tidigare presidenter och ministrar utbildats.   

Macron har under sin presidentperiod profilerat sig som en av ledarna inom EU som hårdast tryckt på för ökad överstatlighet och makt för EU:s institutioner. Detta på de enskilda medlemsländernas bekostnad. Valresultatet måste ses som en reaktion på detta. En majoritet av fransmännen röstade på kandidater som är kritiska till EU – och som i några fall har krävt ett franskt utträde ur EU. Båda Macrons huvudmotståndare, ny-reaktionära Le Pen och vänsterkandidaten Melenchon, är kritiska till EU:s ökade överstatlighet.

En uppseendeväckande del i valresultatet är att Frankrikes två traditionella maktpartier, Socialistpartiet (Socialdemokrater) och borgerlighetens traditionella parti Republikanerna, nästan helt har utraderats. Republikanernas kandidat fick endast 4,8 procent av rösterna. Socialistpartiets kandidat fick mindre än två procent! De två politiska riktningar som prenumererat på presidentposter och dominerat statsapparaten sedan starten på ”den femte republiken” 1959 fick alltså sammanlagt mindre än 7 procent av rösterna.

I presidentvalets första omgång fick vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon 22 procent av rösterna, vilket bara var en dryg procentenhet mindre än Le Pen. Mélenchon är en tidigare socialdemokratisk minister som lämnade Socialistpartiet 2008. Han leder idag partiet ”Okuvade Frankrike”. Mélenchon gick till val med löften om att höja minimilönerna och sänka pensionsåldern samt att höja skatten för de rika och sätta åt skattesmitare. Han vill även införa ett statligt finansierat investeringsprogram som ska skapa jobb genom satsningar på byggande samt förnyelsebara energikällor. Mélenchon vill även att Frankrike ska lämna Nato, och om EU inte förändras i mindre överstatlig riktning anser han att Frankrike även ska lämna EU.

Macrons andra mandatperiod kommer sannolikt att färgas av svåra motsättningar och instabilitet.

Fakta: Franska presidentvalet

Det franska presidentvalet hålls i två omgångar. I den första omgången kan väljarna rösta på vilken kandidat som helst. De två kandidater som erhåller flest röster ställs sedan mot varandra i den andra valomgången. I den andra valomgången kan väljarna alltså endast välja mellan två kandidater. Tanken med systemet är att presidenten ska väljas av över 50 procent av väljarna och därmed ha ett tydligt demokratiskt mandat att genomföra sin politik.

Korta fakta om parlamentsvalet

I det nyss avgjorda parlamentsvalets andra omgång fördelade sig de avgivna rösterna på följande sätt:

PartiAntal rösterProcentMandat
Tillsammans (Macrons parti)8 002 41938,6245
Vänsteralliansen NUPES6 556 19831,6131
Nationell Samling3 589 46517,389
Republikanerna1 512 2817,364
Övriga1 087 1075,248

Valdeltagandet i den andra omgången låg på endast 46,2 procent.

  • Macrons parti ”Tillsammans” förlorade sin egna majoritet i parlamentet,
  • Näst störst blev Melanchons vänsterallians NUPES, som gick framåt,
  • Tredje störst blev Marine Le Pens parti ”Nationell Samling”, som också gick kraftigt framåt.

Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.