Nato redskap för USA:s kraftmätning med Kina – alliansens nya roll i Asien har undanhållits svenskarna

Nato ser av allt att döma ut att planera en expansion i Asien. Foto: Nato (CC BY-NC-ND 2.0)
Dela med dig

Samtidigt som Sverige ansöker om medlemskap i Nato har det, sedan en tid tillbaka, utformats planer på att ge Nato en fundamentalt ny, global, roll. Sedan grundandet 1949 har kärnan i Nato (North Atlantic Treaty Organization) varit att om någon medlemsstat i Europa eller Nordamerika utsätts för ett väpnat angrepp ska detta betraktas som ett angrepp på alla. Och den angripna staten ska då bistås av alla övriga Nato-medlemmar (artikel 5). Det är på denna drygt 70-åriga beskrivning av Natos roll för USA och Kanada samt för medlemsstaterna i Europa som den nya svenska säkerhetspolitiska rapporten (Ds 2022:7) bygger. Det är denna rapport som påstås visa att Sverige måste gå med i Nato.

USA mobiliserar Nato +4 mot Kina

Men sedan 2020 har den USA-ledda militäralliansen Nato tagit konkreta steg för att expandera sitt inflytande långt utanför både Europa och Nordamerika! Ett tydligt exempel på detta är hur Nato, i denna stund, fördjupar sina kontakter med Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland. Denna expansion från Natos sida, bland annat i Asien och Stillahavsområdet, har redan fått ett namn. Namnet är ”NAC +4”. NAC är beteckningen på Natos ”styrelse”. Och +4 utgör beteckningen för Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland. I december 2020 deltog för första gången representanter för dessa fyra länder i ett möte tillsammans med Nato-ländernas utrikesministrar. På Natos egen hemsida kallas detta för en ”milstolpe” i Natos utveckling. På samma hemsida sägs också att Natos relationer med dessa fyra stater spelar en nyckelroll för den global attityd som är central i Natos ”2030 agenda”!

Innebörden av detta är att USA nu mobiliserar Natos övriga medlemsländer – tillsammans med Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland – i sin kraftmätning med Kina! Och det är i detta Nato, ett nytt Nato med globala ambitioner, som Sverige ansöker om medlemskap. Men varför berätta om detta?

Bedrägeriet mot svenskarna

Om denna fundamentalt nya roll för den USA-ledda militäralliansen – eller globala attityd som är central i Natos ”2030 agenda” – nämns inte ett enda ord i den säkerhetspolitiska rapport som ligger till grund för Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Inget av detta har varit hemligt för något av de åtta riksdagspartierna. Inget av detta har varit hemligt för militären eller för media. Det samlade etablissemanget i Sverige har alltså medvetet undanhållit de planer och konkreta steg som redan har tagits för att på ett fundamentalt sätt förändra Natos roll i världen, för svenskarna.

  • Tror någon att stödet för ett svenskt medlemskap i Nato skulle vara lika stort om planerna på att använda militäralliansen som en del i USA:s kraftmätning med Kina hade kommit ut?
  • Varför har varken V eller MP, som påstås vara emot ett medlemskap i Nato, brutit den tystnad kring Natos nya roll som måste betecknas som ett rent bedrägeri mot svenskarna?    

USA har försvagats

USA klarar inte längre av att ensamt dominera världen. Därav initiativet att både förändra Natos roll och expandera militäralliansen till att även omfatta Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland.

Men under en period kunde USA dominera ensamt. I samband med Östblockets och Sovjetunionens sammanbrott 1989 – 1991 fick USA, under en period, möjlighet att ensam dominera världsscenen. Detta utnyttjade den enda kvarvarande supermakten till bristningsgränsen. I slutet på 1990-talet ingrepp USA militärt i det sönderfallande f d Jugoslavien. USA och Natos bombningar i Serbien och Kosovo våren 1999 skedde utan stöd av FN. I samband med detta bombades Kinas ambassad i Belgrad varvid kineser dödades. USA invaderade även Afghanistan 2001 och Irak 2003. Då USA angrep Afghanistan saknades stöd för detta i FN. (Och det stöd som etablerades för invasionen av Afghanistan i efterhand är tvetydigt). Då USA angrep Irak saknades också stöd i FN. Kofi Annan, då generalsekreterare för FN, deklarerade 2004 att USA:s invasion av Irak var illegal och bröt mot FN-stadgan. Men efter Sovjetunionens upplösning kunde USA under en period göra vad landet ville. USA utnyttjade den starkes rätt. Precis som landet hade gjort i Vietnam.

Men för Magdalena Andersson existerar inte USA:s ansvar för dessa krigshandlingar och för USA:s alla brott mot folkrätten. Se video nedan.

Historiens hjul vände. Invasionerna av Afghanistan och Irak blev blodiga och kostsamma fiaskon. USA klarade aldrig av att skapa en självständig och stabil regim i Afghanistan. Under hösten 2021 tvingades USA att dra sig ur Afghanistan på ett förnedrande sätt. De talibaner som USA störtade i samband med invasionen 2001 återtog därmed makten efter tjugo år av strider. USA har inte heller klarat av att skapa en självständig och stabil regim i Irak under de tjugo år som gått. Istället kom landet att utgöra en grogrund för terrororganisationer. Den mest brutala av dessa var Daesh/IS. Än idag präglas Irak av kaos. Och USA har ännu inte kunnat lämna detta land.

USA har försvagats. Supermakten klarar inte längre av att ensam dominera världen. Därför försöker USA nu mobilisera Europas gamla kolonialmakter inom EU, samt göra Nato till ett militärt maskineri för både USA och EU. Därför förändras Natos agenda till att bli global – vilket i praktiken betyder ett mer aggressivt Nato.

Kina på frammarsch

Under de senaste 20 åren har de ekonomiska styrkeförhållandena mellan USA och Kina förändrats dramatiskt. År 2000 utgjorde Kinas industriproduktion endast 6,4 procent av hela världens industriproduktion. USA:s industriproduktion uppgick då till nästan hela 25 procent av världens industriproduktion. Men 2020 hade Kina passerat USA och det med råge. Då hade Kinas andel av världens industriproduktion ökat till nästan 26 procent. Samtidigt hade USA:s andel fallit till endast 16 procent.

USA:s andel av den totala världsekonomin (BNP) är fortfarande större än Kinas. Men den exempellöst snabba förändringen mellan de två länderna när det gäller industriell styrka visar på en dramatisk förskjutningen av styrkeförhållandet mellan dessa två länder. Ekonomiskt är Kina en världsmakt på uppgång. Detsamma kan inte sägas om USA. Och militärt satsar nu Kina näst mest i världen. Bara USA satsar mer.

Världens två mäktigaste förbereder sig

USA håller alltså på att passeras av Kina när det gäller ekonomisk styrka. Men ännu har detta inte skett när det gäller den totala andelen av världsekonomin (BNP). Och USA är fortfarande den överlägset starkaste makten i världen militärt sett. Dessa fördelar förbereder sig USA nu för att använda. Detta i ett försök att bromsa Kinas växande ekonomiska, militära och politiska styrka och inflytande. Kraftmätningen kommer att ske i Asien, i övriga Stillahavsområdet samt i resten av världen.

Ett krig mellan USA och Kina skulle bli ett storkrig. Det skulle inte vara möjligt att begränsa ett sådant till att ”endast” utkämpas med konventionella vapen. Risken för att en väpnad konflikt mellan USA och Kina skulle övergå till ett kärnvapenkrig är överhängande. Därför räds alla ett krig mellan dessa två världsmakter. Men likväl pågår det redan en kraftmätning mellan dessa USA och Kina. Och kraftmätningen blir stegvis allt hårdare.

En sak är helt säker. USA:s storföretag och banker, tillsammans med landets ledande militärer och politiker, hyser inga planer på att frivilligt acceptera att ”deras” USA frivilligt ska stiga ned från tronen. Rollen som ensam världspolis är alltför vinstgivande.  

USA:s plan består därför i att vinna, helst utan att utlösa ett krig, genom att inringa Kina militärt och ekonomiskt.

I första hand planerar USA för ett ekonomiskt krig. Men en sådan strategi måste kunna backas upp militärt. En mildare form av handelskrig mellan USA och Kina inleddes redan under Donald Trumps tid som president. Men detta räcker inte. Det brutala ekonomiska krig som USA idag bedriver, tillsammans med EU, mot Ryssland är till mycket stor del en varning till Kina. Budskapet till Beijing lyder: ”Även Kina kan råka ut för detta – utmana inte USA”.

Men samtidigt klarar inte USA av att ringa in Kina med militära baser på egen hand. USA klarar inte heller av att utkämpa ett fullskaligt handelskrig mot Kina på egen hand. Det är alltså mot denna bakgrund som vi ska se försöken att expandera den USA-ledda militäralliansen Natos roll så att den utsträcks till Asien, till övriga Stillahavsområdet och globalt. Kom ihåg Natos ”2030 agenda”. USA vill att övriga Natomedlemmar – tillsammans med bland annat Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland – ska hjälpa till med att omringa och hota Kina. Både ekonomiskt och militärt. Låt oss repetera: Nato håller på att utvecklas till en militärallians som representerar både EU och USA+Kanada.

I ögonen på den nuvarande amerikanska presidentens administration är Nato en både politiskt och militärt beprövad militär allians. Detsamma gäller för de övriga fyra staterna. Alla utom Japan sände trupper till Vietnam för att bistå USA i detta krig. Men Japan har världens tredje största ekonomi. Nato har fört samtal med alla fyra länderna sedan första halvan av 00-talet. Och nu har det som Nato kallar för en ”milstolpe” ägt rum. Detta innebar alltså att representanter för Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland deltog i ett möte tillsammans med Nato-ländernas utrikesministrar i december 2020.  

Sverige del av kraftmätning USA-Kina

Ett krig, militärt eller i handelskrigets form, mellan USA och Kina är kanske möjligt att undvika. Men en sak är säker: USA förbereder sig inför kraftmätningen med Kina som en världsmästare i tungviktsboxning förbereder sig inför en titelmatch. USA:s nedgång, i kombination med Kinas starka uppgång, hotar den världsordning där USA ensamt har kunnat dominera världen sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Det är i denna situation – där USA och Kina står öga mot öga främst i Asien, Afrika och Latinamerika – som Sverige ansöker om medlemskap i Nato!

Den ena utgångspunkten för den säkerhetspolitiska rapporten är läget runt Östersjön med betoning på vad Finland gör. Den andra utgångspunkten är att världshistorien började den 24 februari i år. Detta är så inskränkt att det vore komiskt om det inte vore så tragiskt. Sverige går alltså med i ett Nato som i praktiken håller på att försvinna. Genom sin ansökan har Sverige, i bästa fall, valt sida i ett nytt kallt krig. I värsta fall har Sverige valt sida i ett framtida tredje världskrig – ekonomiskt och/eller militärt.

Rätten till en tredje ståndpunkt

Under alla omständigheter har etablissemanget i Sverige – riksdagspartier, militärer och media – medvetet undanhållit befolkningen att inträdet i Nato innebär att landet inte bara kommer att bli en frontstat mot Ryssland. Sverige kommer även att bli en frontstat mot Kina.

Kampen mot detta Nato-bedrägeri måste fortsätta. Striden för rätten till en tredje ståndpunkt – att varken stötta USA och Nato, eller Kina och Ryssland, har bara börjat.

Källor:
Japan Times
Global Times
Natos egen hemsida


Dela med dig