Den socialdemokratiska partiledningen förbereder sig nu av allt att döma för att genomföra en omsvängning i Nato-frågan och pressa igenom ett svenskt Nato-medlemskap före valet. Denna omsvängning sker utan någon demokratisk debatt och i rekordfart. Varken partiets egna medlemmar och väljare, eller befolkningen i stort, får något att säga till om. Detta är inte acceptabelt.
Demokratin kräver en folkomröstning för eller emot ett svenskt medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato. Frågan är minst lika viktig som det svenska medlemskapet i EU och EMU (euron). Och i de två senare fallen genomfördes folkomröstningar. Fem av länderna som idag är Nato-medlemmar har genomfört folkomröstningar om Nato-medlemskapet. Befolkningarna i Ungern (1997), Slovakien (1997), Slovenien (2003) och Nordmakedonien (2018) fick folkomrösta om huruvida länderna skulle gå med i Nato eller inte. I Spanien genomfördes en folkomröstning om huruvida landet skulle vara kvar i Nato redan 1986.
Ingen demokratisk debatt om Nato
De dominerande partierna i riksdagen har, steg för steg, fört Sverige fram till Nato-medlemskapets dörr. Detta genom omfattande militära samövningar med Nato samt genom det s.k. Värdlandsavtalet som ger Nato tillgång till svenskt territorium. Sverige deltar även i över 100 av Natos olika kommittéer och har en egen ”ambassadör” vid Natos högkvarter.
I en demokrati hålls fria val regelbundet. Men i en demokrati ska även väljarna ges en möjlighet att diskutera grundläggande förändringar i samhället. Så har inte skett i frågan om Sveriges närmande till Nato. Hela omsvängningen av svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik – bort från målet om neutralitet genom metoden av alliansfrihet – har aldrig diskuterats av väljarna i någon enda valrörelse.
Så sent som i november i fjol beslutade S att säga Nej till Nato på sin kongress. Nu meddelas att det dels är partistyrelsen inom S som ska besluta om en eventuell förändring av säkerhetspolitiken (läs Nato-anslutning), dels att det skyndsamt ska hållas ”dialog” med medlemmarna i frågan. Då S-ledningen tänker köra över sina tidigare beslut, samt medlemmar och väljare, är metoden med ”rådslag” styrda ovanifrån klassisk.
S verkar till varje pris vilja undvika en bred och demokratisk debatt kring ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato. Det är därför statsminister Magdalena Andersson anser att en folkomröstning vore ”en dålig idé” (TT 28/4). Det mesta pekar istället på att S kommer att lägga sig för Moderaterna och övriga borgerliga partier och gå med i Nato.
Folkomröstning – för demokratin
Demokratin kräver en folkomröstning för eller emot svenskt Nato-medlemskap. Sveriges befolkning måste ges möjlighet att väga för- och nackdelar med att landet går med i Nato – eller inte. Precis som i frågorna om Sveriges inträde i EU och EMU (euron).