Möt Martin Sundström – en av våra vardagshjältar!

Martin Sundström studerar idag till VVS-ingenjör. Foto: Marie Salomonsson
Dela med dig

Under lunchrasten på en kurs satte jag mig vid ett bord tillsammans med några andra deltagare. Vi kom att tala om utmattning inom människovårdande yrken.

En trötthet, sprungen ur alltför högt tempo, stressiga arbetssituationer. Som oftast drabbar eldsjälarna. De som älskar att hjälpa, vårda, undervisa, lyfta barn, elever, patienter, äldre, assistansberättigade. De som ger all sin energi åt andra, men som missar att se och ta hand om sina egna behov. Detta intresserar mig mycket, eftersom jag driver egen verksamhet som livscoach och kommer i kontakt med just dessa eldsjälar. Som är farligt nära väggen. Eller som hamnat där, en eller flera gånger.

Vid bordet sitter bland annat Martin. Ung, men redan med så mycket erfarenhet från människovårdande yrken. Jag hör honom berätta. Med mycket klokhet och empati. Om arbetsförhållanden, om sina kunder inom hemtjänsten, om assistansberättigades situation. Detta utmynnade så småningom i denna intervju med Martin – en av våra vardagshjältar. Med praktiska tips till ungdomar som ska ut i arbete. Och med tips till chefer om vad som faktiskt kan underlätta.

Hej Martin, vem är du?

– Martin Sundström, är 26 år och lever tillsammans med sambo plus katt. Just nu pluggar jag till VVS-ingenjör. För att få nya erfarenheter som kan hjälpa mig att bli en bättre människa.
– På fritiden brukar jag köra motorcykel, skoter och umgås med vänner.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– Mina framtidsplaner är att först bli färdig med mina studier. Sedan förhoppningsvis få jobb inom den branschen.
– Trots byte av arbete kommer jag att fortsätta hjälpa människor, men då mer på fritiden än som yrke. Detta för att vårdyrket blir som en del av en själv, till slut.
– Har alltid tyckt om att hjälpa människor med alla möjliga problem. Tror att det började med att jag gjorde det som liten och det kändes bra att ha hjälpt någon.

Vad brinner du för?

– Jag brinner för många saker! Har jobbat snart 8 år inom vården, både inom personlig assistans och hemtjänst. Jag började nog inom denna bransch som många andra yngre. För att man ska arbeta.

Har du något tips till ungdomar som ska ut i arbetslivet?

– Jag tog första bästa jobb och tänkte inte så mycket mer på det än att det här är ett bra instegsjobb för att senare kunna söka sig vidare.
– Med detta sagt har jag gjort många inte så genomtänkta val. Hade ingen aning om att jag skulle fortsätta inom denna bransch så länge och även trivas väldigt bra.

– Så vad gjorde jag då? Först tackade jag nej till att via jobbet plugga till undersköterska och därmed få bättre betalt. Det ville jag absolut inte. För det skulle ju leda till att jag fastnade där. Ville såklart jobba upp mig till något annat. Så jag stressade runt som timvikarie.
– Tackade även nej till fast tjänst, för det skulle innebära mindre i lön. Det jag inte visste då, var att fast tjänst innebär att när jag är ledig, så är jag faktiskt helt ledig. Jag åkte sällan iväg, för jag ville inte missa att jobba extra.

– Vad är det då jag vill ha sagt med detta? Jo, att tacka nej till fördelar, bara för att du inte vill fastna i ett yrke som du faktiskt trivs med. Det är ganska dumt.

Kan du berätta mer om dina erfarenheter av att jobba med människor?

– Att jobba inom hemtjänsten kan vara väldigt givande, men se upp så du inte jobbar för mycket. Att vila är viktigt. Jag upptäckte det själv. Det gjorde att jag nästan gick in i väggen och behövde sjukskrivas. Jag gav då inte heller de som jag var hemma hos, den hjälp de faktiskt hade rätt till och behövde. För att jag helt enkelt inte orkade.

– Vissa dagar kan vara jobbigare än andra. Tyvärr drabbas både yngre och äldre som jobbar inom hemtjänsten ofta av utmattningssymptom. Har själv insett att det inte alltid har att göra med vilken nivå av stress man klarar av i yrket. Utan hur ofta man faktiskt är ledig, då man ska vara ledig.
– Det är lätt att börja ta extrapass när du ska vara ledig. Eller att du går runt och tänker på hur går det för den och den idag. Då det inte är jag som kommer dit.

– Inom vården jobbar man med människor och alla människor är olika. Vissa kan vara jättesnälla och vilja bjuda på fika när man kommer. Medan andra kan vara riktigt påfrestande att vara hos. Du kanske jobbar på flera olika områden i stan varje dag. Därmed får du inte en så bra kontakt med dem du hjälper.

Har du något tips på vad som skulle kunna underlätta?

– Det viktigt att schemaläggarna försöker sprida ut de påfrestande sakerna på så många som möjligt. Utan att bryta kontinuiteten. Om de lyckas med det, tror jag fler skulle trivas och kanske stanna längre i yrket.
– Detta är en svår sak att lyckas med. För det går inte att flytta på människor. Det kan vara just så att på det området där man är placerad, kanske det bara är påfrestande besök.

– Jag fick hjälp av mina vänner att se, att snart slår du i väggen. Sedan hade jag turen att få höra om ett assistentjobb. Dessa två skiljer sig väldigt mycket ifrån varandra. Inom hemtjänsten är man hos olika personer hela tiden. Det är sällan det finns stunder av vila, medan inom personlig assistans är det oftast bara en person som man är assistent åt.

– Jag sa upp mig från bolaget jag jobbade åt innan jag ens visste att jag fått assistentjobbet. Hade inget mer att bidra med där. Var helt enkelt slutkörd.

– Hade tur och fick assistentjobbet. Det gjorde stor skillnad för mig då, för som assistent ska man helst inte ta plats och bara följa med. Plus att jag nu jobbade med en yngre person. Som personlig assistent följer man med på alla möjliga typer av aktiviteter. Där personen kan tänkas behöva hjälp.

– Den absolut största skillnaden mellan att jobba inom hemtjänsten och assistansen är att även om du har fast tjänst som personlig assistent, så gäller detta bara så länge det finns ett uppdrag. Så du blir i princip arbetslös om personen som har assistans inte längre anses berättigad till detta.

– Detta gjorde att jag helt plötsligt började se på LSS med helt andra ögon. Det är inte bara något som finns för att personer med funktionsvariatoner ska få den hjälp de faktiskt behöver. Utan även om de ens kommer att få någon hjälp alls.

– Efter att ha jobbat länge inom branschen har jag fått se en och annan sak. Trivdes med båda jobben. Hade bara hoppats att någon kunde ha sagt till mig att utbildning och fast tjänst inte alls är så dumt. Tror att många fler skulle slippa stressa så mycket över jobbet då. Och om de som jobbar på kontoret ser till att det inte alltid är så superstressiga och jobbiga dagar under arbetsveckan.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.