Halva Europa kan vara smittat med omikron inom två månader

Hans Kluge, europachef hos WHO, i samband med tisdagens presskonferens. Foto: Faksimil WHOs livesändning på Facebook
Dela med dig

Igår slog Världshälsoorganisationen WHO larm. Hälften av alla som bor i Europa riskerar att ha smittats med covid-19 inom sex till åtta veckor – detta om den nuvarande takten i smittspridningen står sig.

Hela sju miljoner européer insjuknade under den första veckan av 2022. Detta var mer än dubbelt så många som den föregående veckan. Detta sa WHO:s ”Europachef” Hans Kluge i samband med en presskonferens den 11 januari. Kluge sa också att orsaken till den överraskande snabba smittspridningen var omikron-varianten av coronaviruset.

WHO kommer nu även med rekommendationer till de olika länderna i Europa i syfte att stoppa, eller åtminstone begränsa, smittspridningen. Kluge betonar att de länder som fortfarande inte har drabbats av omikron fortfarande har tid på sig att agera, även om denna tidsperiod är begränsad och minskar dag för dag.

* De råd som WHO har till de länder som ännu inte har drabbats av ”omikronvågen” handlar om följande: Regeringarna måste prioritera att skydda de mest sårbara medborgarna och samtidigt göra sitt yttersta för att försäkra sig om att de som jobbar inom sjukvården och andra nyckelsektorer kan hålla de viktigaste verksamheterna igång. Där det fortfarande finns tid måste regeringarna kräva att munskydd av hög kvalitet används i all verksamhet som utförs inomhus och försäkra sig om att så många människor som möjligt, speciellt personal inom sjukvård och andra nyckelsektorer, blir fullvaccinerade så fort som möjligt (inklusive en tredje dos).

* I länder som har drabbats av ”omikronvågen” är det naturligtvis också av avgörande vikt att skydda de mest sårbara medborgarna och att minimera störningar inom sjukvården och andra nyckelsektorer i samhället. Detta innebär de mest sårbara i samhället måste prioriteras när det gäller vaccinationerna samt uppmanas att undvika folksamlingar, speciellt inomhus. De måste också erbjudas att arbeta på distans när så är möjligt. Detta till dess att infektionsvågen har passerat.

WHO betonar också betydelsen av tester. I de länder där man tvingas prioritera anser WHO att de säkrare PCR-testerna i första hand ska användas för individer som löper risk att bli allvarligt sjuka och för de som arbetar i samhällets nyckelsektorer. WHO uppmanar även till ett ökat och bredare användande av snabbtester.

Flera av regeringarna i Europa har förkortat den tid då smittade ska hålla sig isolerade (liksom karantäntiderna) i syfte att hindra en inbromsning av ekonomin. Kluge anser dock att sådana åtgärder ska vidtas enbart när de är nödvändiga för att hålla igång samhällets nyckelsektorer. Alla sådana beslut måste tas med största försiktighet, där risker och fördelar vägs mot varandra.

När det gäller skolorna betonar Hans Kluge att det, å ena sidan, är positivt att hålla skolorna öppna. Skolorna har en viktig betydelse för barnens mentala, sociala och kunskapsmässiga utveckling och välmående. Å andra sidan anser Kluge att regeringarna måste skärpa sina rutiner när det gäller möjligheten att testa elever och isolera klasser där smittspridning kan påvisas för att minska störningarna i undervisningen. Kluge menar också att omikronens större smittsamhet innebär att myndigheterna måste förbereda sig för en kombination av undervisning i skolan och på distans.

En positiv sak som framkom på WHO:s presskonferens handlar om vaccinerna. Enligt Kluge talar siffrorna sitt tydliga språk. I de länder som har hög vaccinationsgrad ökar inte dödsfallen trots den kraftiga ökningen av antalet smittade. Men situationen är annorlunda i de länder som både har hög smittspridning och låg vaccinationsgrad. Det är i dessa länder som dödstalen är högst.

Källor: The Guardian, Expressen

NyA:s redaktion kommenterar:

År 2019 beslutade 17 av Sveriges 21 regioner att genomföra omfattande nedskärningsprogram inom sjukvården. Dessa ligger i huvudsak kvar, fast de har skjutits upp med hjälp av coronapengarna från staten. Dessa nedskärningsbeslut måste nu rivas upp. Istället krävs en omfattande upprustning och utbyggnad av sjukvården. Denna fråga är idag en av de mest prioriterade i Sverige. Även omsorgerna måste ges ökade resurser.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.