Åtgärdsprogram mot coronaviruset – i det svenska parallellsamhället

Foto: Science Photo Library
Dela med dig

En framgångsrik strategi för att bromsa spridningen av coronaviruset måste bygga på insikten att viruset är här för att stanna – under överskådlig tid. Strategin måste också bygga på att Sverige inte längre är ett homogent samhälle.

En motsatt strategi skulle bygga på att smittspridningen har stoppats och att viruset är på väg att försvinna. Detta genom att de vacciner som tagits fram har skapat ett nästan heltäckande skydd. Eller att en så kallad flockimmunitet har uppnåtts i samhället. Men inget av detta har inträffat. Detta har understrukits först av delta-varianten och nu senast av omikron. Därför måste en framgångsrik strategi bygga på att coronaviruset är här för att stanna – under överskådlig tid. Detta är utgångspunkten för de åtgärder mot smittspridning som vi presenterar nedan.

1. Vaccinationerna måste fortsätta – alla måste snarast erbjudas en tredje dos

Det tål att upprepas: De vaccin som finns idag är ovärderliga. De bidrar till att förhindra allvarlig sjukdom hos de som utvecklat covid-19. Vaccinet dämpar även smittspridningen. Den som har fått två vaccindoser har ett ökat skydd mot att smittas, utveckla verkligt allvarlig sjukdom som i värsta fall kan vara dödlig. Detta oavsett vilken variant av coronaviruset som en person smittas av. Detta understryker vikten av att vaccinera sig.

När det gäller skyddet mot att smittas själv, och att smitta andra, har vaccinerna hittills haft en god effekt. Den som vaccinerat sig med två doser av Pfizer-BioNtechs vaccin har ett skydd på ca 95 procent mot de ursprungliga virusvarianterna och ca 80 procents skydd mot delta-varianten. Men antalet antikroppar, och därmed skyddet mot att smittas, har visat sig minska med tiden. Dessutom har två doser av dagens vacciner visat sig ge ett mycket sämre skydd mot omikron-varianten. Troligen långt under 50 procent.

Däremot pekar mycket på att tre doser av vaccinet ger ett nästan lika bra skydd mot omikron-varianten som två doser ger mot delta-varianten. Det minskade antalet antikroppar, tillsammans med omikron-variantens framfart, understryker behovet att en tredje vaccination måste erbjudas till alla så snart som möjligt. De första som måste erbjudas en tredje dos är vård- och omsorgspersonal samt personer i riskgrupperna.

Källor:
https://directorsblog.nih.gov/2021/12/14/the-latest-on-the-omicron-variant-and-vaccine-protection/
https://www.nature.com/articles/d41586-021-03672-3

2. Masstestning, smittspårning och isolering

Insikten om att coronaviruset är här för att stanna under överskådlig tid kräver att kapaciteten för testning, smittspårning och isolering byggs ut. Världshälsoorganisationen WHO har ända sedan i mars 2020 betonat vikten av att ”testa, testa, testa”. Detta för att hitta så många smittade som möjligt och kunna bryta smittkedjorna genom att spåra och isolera de smittade. Testning, smittspårning och isolering av smittade måste även i fortsättningen utgöra ryggraden i kampen mot coronaviruset.

Det som ska understrykas när det gäller masstestning är de ständigt förbättrade snabbtesterna. Idag tar dessa endast ca 15 minuter att genomföra. Snabbtesterna är fortfarande inte lika säkra som PCR-testerna, men de förbättras hela tiden. Dessutom pågår en utveckling av snabbare PCR-tester som ska kunna ge resultat redan efter 90 minuter. Nyligen tagna tester kan komma att bli ett relativt säkert alternativ då större evenemang ska arrangeras.

Källor: https://www.bbc.com/news/av/world-51916707
https://www.nature.com/articles/s41598-021-01034-7

3. De som inte vaccinerat sig måste motiveras – de organiserade vaccinmotståndarna bekämpas

De som ännu inte har vaccinerat sig kan delas upp i främst tre olika grupper. En grupp handlar om enskilda ängsliga individer som är oroliga för eventuella biverkningar. En annan, och större, grupp handlar om människor som lever i utsatta områden och i princip saknar kontakt med det traditionella svenska samhället. Exempel: I stadsdelar som Rinkeby, Tensta, Rosengård och Gårdsten hade knappt fyra av tio personer (18 år och äldre) fått två doser av vaccinet i november. Motsvarande siffra för hela Sverige låg på cirka 80 procent. För att nå ut till dessa två grupper krävs ett tålmodigt arbete för att övertyga om vikten att vaccinera sig. Detta arbete kan genomföras tillsammans med exempelvis fackliga företrädare, lokala eldsjälar och insiktsfulla imamer.

Den tredje gruppen av ovaccinerade är de organiserade vaccinmotståndarna. Dessa sprider ovetenskapliga konspirationsteorier och försöker aktivt förmå människor att inte vaccinera sig. Vaccinmotståndarna har ofta kopplingar till högerextremism eller religiös extremism. Under coronapandemin har vaccinmotståndarna ”radikaliserats” och blivit alltmer aggressiva i sitt motstånd. Det har offentligt fällts uttalanden som ”när svenskarna börjar fatta att folk dör av vaccinet, då ska älgstudsaren fram så att vi kan skjuta hela bunten i riksdagen och Folkhälsomyndigheten”! Arbetarpartiet har tagit hårda debatter med organiserade vaccinmotståndare.

Källor: https://scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/samband-mellan-vaccintackning-och-valdeltagande/

4. Rusta upp sjukvård och äldreomsorg – återskapa beredskapslagren

Nedskärningarna inom sjukvården och omsorgerna har pågått under decennier. Mellan åren 1994 till 2017 skedde en halvering av antalet vårdplatser per 1000 invånare i Sverige. Detta kan delvis förklaras av de medicinska landvinningar som gjorts. Många patienter behöver kortare vårdtider. Men det stora skälet handlar om nedskärningar. Och nedskärningarna fortsätter.

År 2019 planerade 17 av 21 regioner i Sverige att skära ned på sjukvården. Många av dessa nedskärningar har fortsatt under 2020 och 2021 – trots pandemin. Insikten om att coronaviruset är här för att stanna under överskådlig tid understryker behovet av ökade resurser till sjukvården. Det går inte att kompensera för årtionden av nedskärningar med alltmer auktoritära åtgärder på det sätt som nu sker. Inte om pandemin är här för att stanna.

Slutligen måste de beredskapslager – med bland annat respiratorer, skyddsutrustning och mediciner – som tidigare fanns återuppbyggas. Detta utgör en viktig åtgärd inför kommande pandemier.

5. Munskydd i sammanhang där trängsel uppstår

De svenska myndigheterna har haft en alldeles för tveksam attityd till munskydd. Nu har en omfattande studie från Bangladesh visat att ett ökat användande av munskydd leder till minskad smittspridning! Studien omfattar över 350 000 människor i 600 olika byar och kallas för den viktigaste forskningen under pandemin vid sidan om vaccinforskningen. Studien lyckades öka andelen som bar munskydd i utvalda byar från 13 till 42 procent. Detta ledde bland annat till att antalet fall av Covid-19 bland personer över 60 år minskade med en hel tredjedel!

Mot bakgrund av att pandemin är här för att stanna måste attityden till munskydd omprövas i Sverige. Munskydd måste vara en självklarhet i alla sammanhang då trängsel inte kan undvikas, exempelvis i kollektivtrafiken och matbutikerna.

Källa: https://www.science.org/doi/10.1126/science.abi9069

6. Andra viktiga åtgärder

* Rätt att omplacera och neka anställning till ovaccinerad personal
Enligt den svenska grundlagen får ingen påtvingas ett kroppsligt ingrepp. Detta inkluderar vaccinationer. En arbetsgivare kan därför inte tvinga någon att vaccinera sig. Det står däremot arbetsgivaren fritt att fråga personal om de har vaccinerat sig. Arbetsgivare som kommuner och regioner bör göra sitt yttersta för att motivera sin personal, främst inom sjukvård och omsorger, att vaccinera sig. Detta genom att ge personalen möjlighet att vaccinera sig på betald arbetstid. Den personal som vägrar att vaccinera sig måste kunna omplaceras.

* En diskussion behövs om att eventuellt återinföra besöksförbud för riskgrupper
I pandemins inledning infördes besöksförbud på bland annat sjukhus och äldreboenden i syfte att skydda personer som befann sig i riskgrupperna. Det måste finnas en beredskap för att återigen införa liknande besöksförbud. Detta om det exempelvis uppstår en mycket stor smittspridning i samhället, eller om en ny variant av viruset börjar spridas som inte ens stoppas av tre vaccinsprutor.

* Punktvisa nedstängningar i samhället av exempelvis skolor
Samhället måste även ha en beredskap för att göra punktvisa nedstängningar vid större utbrott av covid-19. Det som kan behöva diskuteras är att, under en begränsad tid, stänga skolor eller delar av skolor.

Källor: https://skr.se/download/18.13d8be6b17d669a65b86f25e/1639138728955/AB%2020%20i%20lydelse%202020-11-01.PDF
https://www.dt.se/2021-10-21/juristerna-har-sagt-sitt–regionen-kan-saga-nej-till-ovaccinerade-vi-ska-vara-stolta

7. Inte vaccinationsintyg

När det gäller vaccinationsintyg – så kallade covidpass – har Arbetarpartiets partistyrelse tagit ställning emot dessa. En förklaring presenteras i en särskild artikel i detta nummer.


Dela med dig

Din e-postadress kommer inte publiceras.