Den gigantiska skräp-ön i Stilla havet växer för varje år

Uppspolade sopor på en strand. Foto: Kevin Krejci (CC BY 2.0)
Dela med dig

Mitt i Stilla havet, en bit norr om ekvatorn, har det samlats så mycket skräp att det bildats en hel ö. Officiellt kallas detta för ”Det stora Stillahavssopområdet”. I detta gigantiska sopberg lever och frodas ett osannolikt växt- och djurliv.

Skräp-ön har bildats genom att de nordliga havsströmmar som flödar förbi Asien och Nordamerika dragit med sig skräp som kastats i havet. Havsströmmarna har samlat och håller kvar skräpet inom en yta på 1,6 miljoner km². Mängden skräp i området är minst 1 kg per km², vilket kan framstå som lite. Men på vissa ställen har det samlats så mycket som 100 kg skräp per km². Och den ackumulerade mängden skräp blir bara större och större. Se bild nedan.

Bild: Lebreton et al./ Scientific Reports (CC BY-SA 4.0)

Mitt i detta väldiga monument över miljöförstöringen har ett osannolikt växt- och djurliv uppstått. Skräp-ön har blivit hemvist åt djurarter som i vanliga fall förekommer i kustnära områden som exempelvis sjöstjärnor, anemoner och räkor. Detta utgör ett exempel på hur livet på jorden hittar vägar att anpassa sig, trots människans påverkan på naturen. Å andra sidan innebär växt- och djurlivet bland soporna nya och oförutsedda problem.

Skräpet kan föra djur och växter till nya miljöer

Samma havsströmmar som ”samlar upp” skräpet och håller det på plats kan även föra skräp vidare till andra delar av världen. Plastskräp där olika kustnära arter bosatt sig riskerar att föra dessa arter till helt nya vatten och kustområden. Dessa riskerar då att få problem med invasiva arter. Invasiva arter är djur och växter som transplanterats från en miljö till en annan. Ett exempel på en invasiv art är de lupiner som numera finns överallt i Sverige.

Om de invasiva arterna saknar naturliga fiender kan detta få katastrofala följder. Ett ökänt exempel är Australiens problem med Agapaddor (Rhinella marina). Paddan introducerades för att bekämpa skadedjur i lantbruket. Men då paddan är giftig för Australiens rovdjur, inte drabbas av kontinentens sjukdomar och förökar sig året om har den konkurrerat ut inhemska arter och orsakat enorma skador på Australiens ekosystem.

Fler skräp-öar

Men tyvärr är det stora Stillahavssopområdet inte det enda i sitt slag. Det finns fyra stora sopområden till: södra Stilla havets, Nordatlantens, Sydatlantens och Indiska oceanens skräpöar. Mängden plastskräp i haven ökar dessutom fortfarande. Liksom när det gäller utsläppen av koldioxid har världens politiska ledare haft svårt att enas och ta ett gemensamt ansvar för haven. Det finns i dagsläget inga större initiativ varken för att få bort skräpet eller begränsa tillflödet.

Däremot finns en rad frivilligorganisationer, företag och lokala makthavare som specialiserar sig på att få bort skräpet ur haven. Ett exempel är organisationen ”The Ocean Cleanup”, som samlar upp flytande skräp ur Stilla havet med trålare som drar gigantiska nät. Plasten som samlas upp återvinns och används till att producera bland annat solglasögon.

Metoderna för att samla upp skräpet finns alltså – det är den politiska viljan som brister.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.