Macbeth – en ”nybörjarvänlig” opera

Hrólfur Saemundsson som Macbeth. Foto: Mats Bäcker / Norrlandsoperan
Dela med dig

Mellan den 25 september och 23 oktober framfördes operan Macbeth på Norrlandsoperan i Umeå. Trots att hela spektaklet var på italienska var det kul att se historien, präglad av mord och galenskap, utspela sig på scenen.

Macbeth är i grunden en pjäs av William Shakespeare. Pjäsen blev opera 1847 genom den italienske kompositören Giuseppe Verdi. Hela föreställningen sker alltså på italienska. Men tacksamt nog för oss plebejer som inte talar italienska erbjöd Norrlandsoperan textning på svenska under hela föreställningen. Väl synliga bokstäver som rullade på en text-tavla gjorde det lätt att förstå vad som sjöngs och att följa med i handlingen. Och handlingen var sannerligen inte någon besvikelse.

Pjäsen handlar om den skotske adelsmannen Macbeth. När Macbeth vandrar genom skogen en natt med sin goda vän Banco möter de ett antal häxor. Häxorna uttalar en profetia. Macbeth ska bli kung – och hans gode vän Banco ska bli fader till kungar.

Macbeths fru, en kvinna som drömmer om ett liv i de fina salongerna, blir eld och lågor när hon får höra om häxornas profetior. Och när den skotske kungen, Duncan, ska övernatta i paret Macbeths slott får hon blod i sinnet. Hon manar och trugar och övertalar till sist sin man att mörda kung Duncan.

Macbeth går till sist med på att mörda kungen. Skulden faller på Duncans son och Macbeth tar makten. Men det gnager hela tiden i Macbeth att hans vän Banco fick höra en profetia som, om den besannades, skulle innebära att Macbeth eller hans barn skulle förlora tronen till Bancos ättlingar. Och har man redan mördat en kung för att själv ta makten, vad är väl då en gammal vän…

Jag tyckte skådespelarna gjorde väldigt väl ifrån sig. Dels när det gällde att framställa Macbeths tvivel, skuldkänslor och ångest över kungamordet. Dels Lady Macbeths beslutsamhet som slutligen brister. I teater och opera är skådespelet inte lika subtilt som på film och teve, man måste kunna överföra känslorna även till raden längst bak. Då blir det ofta de stora känslorna och skådespelarna tar i från fotknölarna, ännu mer när de ska sjunga sina känslor och tankar. Det kanske stör någon, men inte mig.

En sak som är synd är att vi inte får se Lady Macbeths känslomässiga förändring på scenen. När de mördades blod börjar flyta är hennes inställning att det som måste göras, det måste göras. Men mellan tredje och fjärde akten genomgår Lady Macbeth en förändring. I den fjärde akten brister hon slutligen ut i förtvivlan över alla kvinnor och barn som paret mördat.

Min favoritscen var i andra akten efter att Macbeths lönnmördare mördat Banco. Paret Macbeth försöker samtidigt hålla bankett på slottet för sina nya undersåtar. Då dyker plötsligt Bancos blodiga spöke upp, men det är bara Macbeth som kan se spöket. Macbeth framstår som att han är helt från vettet och blir bara mer och mer hysterisk, medan Lady Macbeth försöker hålla god stämning och underhålla gästerna. Allt medan Bancos spöke kaxigt och obesvärat knallar omkring i festsalen.

Musiken är storslagen och fantastiskt genomförd genom hela föreställningen och hjälper till att förstärka känslorna i scenerna. Det mest unika och vackra musikstycket, i min mening, var dock ouvertyren till pjäsen som spelades innan första akten. Vi fick ett ytterligare smakprov på detta stycke strax innan tredje akten påbörjades. I slutet av artikeln kan du höra en tolkning av denna ouvertyr.

Scenograferna och kostymdesignern har också gjort ett utomordentligt jobb. Kostymerna och möblerna ger en känsla av att handlingen skulle ha kunnat utspelas på 1950- eller 60-talet. En detalj jag tyckte om var hur Macbeths klädsel blev slafsigare och slafsigare i takt med att han började tappa greppet.

Sammantaget tycker jag att Macbeth var en väl genomförd föreställning som jag kan rekommendera till alla som gillar teater. Opera är något som många kanske ryggar tillbaka för. Men för den som vill ta klivet ut i det okända och prova på att se opera kan jag verkligen rekommendera Macbeth. Så länge du får italienskan översatt för dig… Jag är inte en van teater- eller operabesökare men detta gav verkligen mersmak. Har du möjlighet att se en uppsättning själv vill jag verkligen rekommendera dig att se den.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.