FN:s klimatpanel: klimatförändringarna har redan börjat

Hotfulla moln över stad
En effekt av klimatförändringarna är en ökad förekomst av extremväder. Foto: Ingo Meironke (CC BY-NC-ND 2.0)
Dela med dig

Den 9 augusti publicerade FN:s klimatpanel, IPCC, sin stora klimatrapport. Rapporten slår fast att klimatförändringarna redan har börjat. Jordens medeltemperatur har redan stigit med ca 1 grad sedan år 1850. Temperaturökningen har ingen motsvarighet under de senaste 2000 åren. År 2019 var koncentrationen av koldioxid i atmosfären den högsta på minst två miljoner år.

IPCC slår fast att klimatförändringarna är ett resultat av mänsklig aktivitet. Främst genom att fossilt kol i form av kol, olja och naturgas har tagits upp ur jorden och förbränts vilket inneburit att mängden koldioxid i atmosfären har höjts.

Det har gått åtta år sedan den förra stora klimatrapporten från IPCC. Under den tiden har mängden forskning som bedrivs kring klimatförändringarna ökat, liksom kunskaperna om klimatförändringarnas effekter. IPCC genomför ingen egen forskning, utan sammanställer och publicerar den samlade effekten av all världens klimatforskning. Mängden data som ligger till grund för rapportens slutsatser är mycket större än i tidigare rapporter, vilket innebär att slutsatserna är säkrare.

En effekt av att klimatförändringarna redan pågår är att forskarna noggrannare har kunnat studera effekterna av en höjd medeltemperatur på jorden. Det är inte klimatförändringarna i sig som utgör ett hot mot olika djurs och växters levnadsmiljöer samt, på sikt, den mänskliga civilisationen som vi känner den i dag. Hotet ligger i effekterna av klimatförändringarna.

En del växter och djur drabbas direkt av temperaturhöjningen i luft och vatten. En del drabbas av att vattnets pH-värde förändras – vilket i sin tur är en konsekvens av den ökade temperaturen. Andra växter och djur drabbas av smältande isar, kortare snöperioder eller längre torrperioder och hetta.

Den effekt av klimatförändringarna som hittills tydligast drabbat människor direkt är förekomsten av extremväder. Extremväder har blivit vanligare och mer intensivt. Detta har forskningen kunna koppla till klimatförändringen. Rapporten varnar för att torka, bränder, översvämningar och i synnerhet värmeböljor kommer att bli än vanligare i framtiden. Detta då medeltemperaturen kommer fortsätta att stiga, även om mänskligt tillfört kol till atmosfären skulle upphöra omedelbart idag.

Det går inte att sätta en exakt gräns för hur många grader medeltemperaturen skall stiga för att den mänskliga civilisationen som vi känner den skall vara akut hotad. Men konsekvenserna av en alltför kraftig ökning av medeltemperaturen i atmosfären riskerar att bli märkbara, kostsamma och till och med katastrofala för stora dela delar av jordens befolkning.

Högre medeltemperatur innebär värre konsekvenser

Klimatrapporten från IPCC presenterar flera olika scenarier för hur mycket utsläppen av växthusgaser (som koldioxid) riskerar att öka medeltemperaturen i atmosfären fram till år 2100 samt vilka konsekvenser dessa temperaturökningar kommer att få på mängden nederbörd, förekomsten av extremväder, m.m. Rapporten använder perioden 1850-1900 som utgångsläge (det som brukar kallas för ”förindustriella nivåer”).

Även innan den mänskliga aktiviteten i form av utsläpp av växthusgaser hade påverkat klimatet kunde det uppstå extrema väderfenomen. IPCC-rapporten nämner en rad sådana fenomen:

* Femtioårsvärme: En extremvärmebölja som, före klimatuppvärmningen, inträffade ungefär var femtionde år.
* Tioårsregn: Ett extremt skyfall som inträffade en gång vart tionde år – före klimatuppvärmningen.
* Tioårstorka: En period av extrem torka som tidigare inträffade vart tionde år.

Vid dagens höjning av medeltemperaturen i atmosfären, på ca 1 grad jämfört med nivåerna 1850, inträffar de extrema värmeböljorna i snitt 4,8 gånger på 50 år. Extrema skyfall inträffar 1,3 gånger på tio år och extrem torka inträffar 1,7 gånger på tio år. Detta är effekterna av klimatförändringarna som forskarna kan se redan idag.

Om höjningen av den globala medeltemperaturen skulle begränsas till 2 grader – en målsättning som blir alltmer avlägsen med tanke på oförmågan hos världens makthavare att minska utsläppen – blir det extrema vädret ännu vanligare. De extrema värmeböljorna väntas uppstå 13,9 gånger under en femtioårsperiod. Extrema skyfall väntas ske 1,7 gånger på tio år och extrem torka 2,4 gånger på tio år.

Varje tiondels grad är värd att kämpa för

Det mesta pekar på att en global temperaturökning på över 2 grader är oundviklig. IPCC:s rapport understryker dock vikten av att kämpa för att minska utsläppen av växthusgaser i syfte att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen så mycket som möjligt. Varje 0,1 graders lägre temperaturökning är värd att kämpa för.

Parallellt med att minska utsläppen av växthusgaser måste samhället förberedas för att hantera de konsekvenser, i form av exempelvis en ökad förekomst av extremväder som värmeböljor och översvämningar, som väntas under de kommande decennierna. Detta exempelvis när det gäller planeringen av städer.

Det är bråttom.

Faktaruta: Vad betyder ökad medeltemperatur

Det finns två saker som är avgörande att förstå när det gäller begreppet medeltemperaturökning på jorden.

* En ökad medeltemperatur på jorden med låt oss säga 3 grader innebär inte att temperaturen ökar med 3 grader på alla platser på jorden. På en del platser kommer temperaturen stiga mindre – och på andra platser mer. Forskarna beräknar exempelvis att temperaturökningen vid Arktis blir tre gånger större än snittet för hela jorden. En ökning av den globala medeltemperaturen på 3 grader innebär alltså en ökning av medeltemperaturen vid Arktis med hela 9 grader!

* Ökningen av medeltemperaturen med 3 grader innebär inte att alla årets dagar blir 3 grader varmare. Vissa dagar kommer temperaturen att vara ett par grader varmare än normalt, andra dagar kommer temperaturen vara flera grader kallare än normalt.

Det går alltså inte att dra några slutsatser utifrån en köldknäpp i december eller en värmebölja i juli på en specifik plats. Den ökade medeltemperaturen på jorden beräknas som ett snitt över hela jordens yta – och under en period på flera år.


Dela med dig