Amerikanska soldater går ombord på flygplan
Amerikanska soldater åker hem. Foto: U.S. Army photo / Sgt. Ry Norris (CC BY 2.0)

Efter 20 år – det bittra slutet

Dela med dig

Talibanernas snabba maktövertagande kom som en total överraskning för USA och dess allierade. Inte minst Sverige. Den 8 juli försäkrade Joe Biden att det var ”högst osannolikt” att talibanerna skulle lyckas ta över hela Afghanistan. Den 11 augusti varnade den amerikanska militären för att ett sådant maktövertagande riskerade att ske ”inom 90 dagar” och att Kabul riskerade att isoleras ”inom en månad”. Det som verkligen hände var att 33 av 34 afghanska provinshuvudstäder, inklusive huvudstaden Kabul, föll i talibanernas händer på tio dagar (6-15 augusti).

Innehållet i Sveriges Radios nyhetssändningar kan stå som exempel på hur snabbt händelseutvecklingen rörde sig. Ingen av Ekots nyhetssändningar under lördagen den 14 augusti nämnde att Kabul skulle vara hotad. Sent på lördag kväll nämndes att staden Mazar-e Sharif, där majoriteten av de svenska Afghanistan-styrkorna varit stationerade, hade fallit i talibanernas händer.

På söndag förmiddag, den 15 augusti, kom plötsligt rapporter om att talibanerna befann sig i Kabuls utkanter. Vid 15-tiden rapporterades att talibanerna tagit över presidentpalatset. På kvällen kom beskedet att hela Kabul var under talibanernas kontroll! Hela den tidigare, av USA och ”väst” stödda, afghanska regimen och armén hade bara kollapsat.

Bilden av att det hela kommit som en chock förstärktes av att Sveriges utrikesminister, och andra representanter för regeringen, hade närmast ofattbart lite att säga då de intervjuades i radion. De uppvisade en häpnadsväckande brist på kunskap och analys – som enbart kan bero på det politiska beroende som dagens Sverige befinner sig i gentemot Nato, EU och USA.

Troligen vågade varken utrikesministern eller någon annan i regeringen yttra sig innan de visste vad EU, Nato och USA skulle säga. Sverige bedriver nämligen inte längre en oberoende utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Borta är den tid då en svensk utrikes- eller statsminister kunde kritisera något utan att först kolla med EU, Nato och USA. Speciellt om dessa länder och allianser är inblandade.

Och när det gällde talibanernas snabba maktövertagande i Afghanistan var den amerikanska regeringen och militären sannolikt de mest chockade av alla.

Donald Trumps avtal om att ta hem trupperna

Startskottet för att dra tillbaka de amerikanska trupperna från Afghanistan kom den 29 februari 2020, då den amerikanska administrationen under Donald Trump och ledningen för talibanerna undertecknade ett avtal i staden Doha i Qatar. I avtalet lovade USA att ”dra tillbaka alla militära styrkor från USA, dess allierade och koalitionspartners, inklusive all icke-diplomatisk civil personal, privata säkerhetsföretag, utbildare, rådgivare och annan stödpersonal”. USA lovade dessutom att frisläppa ca 5 000 talibaner ur afghanska fängelser. Bland dessa fanns några av talibanernas mest erfarna militära befälhavare.

Talibanerna, å sin sida, åtog sig att vidta en rad åtgärder för att förhindra att extrema grupper och individer inklusive Al-Qaida, som hotar USA:s och dess allierades säkerhet, använder sig av Afghanistan som bas. De första amerikanska trupperna lämnade Afghanistan redan under de första veckorna efter att avtalet skrivits under.

Joe Biden står fast vid avtalet

Den 14 april i år meddelade den nye amerikanske presidenten, Joe Biden, att USA och dess Nato-allierade skulle fullfölja tillbakadragandet av trupper. Biden flyttade dock fram datumet för då de sista trupperna skulle ha lämnat Afghanistan till den 11 september 2021 – på dagen 20 år sedan terrorattackerna mot World Trade Center 2001. Den sista fasen av tillbakadragandet inleddes därmed i början av maj. USA lämnade då bland annat sina flygbaser i Kandahar, Afghanistans näst största stad.

Joe Biden fullföljde tillbakadragandet som Donald Trump inlett.

Samtidigt inledde talibanerna den offensiv som, tre månader senare, skulle innebära att den USA-stödda afghanska regeringen och militären kollapsade. De första striderna mellan talibanerna och regeringsstyrkor stod i Helmand-provinsen i södra Afghanistan. Talibanerna tog dessutom kontrollen över delar av provinserna Wardak och Ghazni som ligger mellan Kabul och Kandahar.

Under juni månad erövrade talibanerna viktiga delar av norra Afghanistan. Bland annat tog de kontroll över den viktigaste gränsövergången mot Tadzjikistan. I början av juli tar talibanerna även över de viktigaste gränsövergångarna mot Iran och Pakistan.

Viktigaste flygbasen evakueras

Den 2 juli drog USA och Nato tillbaka sina trupper från Bagram, den största flygbasen i Afghanistan som utgjort navet i den amerikanska ockupationen under 20 års tid. Den 8 juli höll sedan Joe Biden ett tal där han sa att risken för att talibanerna ska lyckas ta över hela Afghanistan är ”högst osannolik”. Biden sa även att ”det kommer inte att finnas något tillfälle då vi kommer att se människor lyftas [med helikopter] från … USA:s ambassad i Afghanistan”. Drygt en månad senare evakuerades personalen vid den amerikanska ambassaden i Kabul med helikopter…

33 provinshuvudstäder på tio dagar

I början av augusti kontrollerade talibanerna största delen av landsbygden samt landets viktigaste gränsövergångar i norr, väst och söder. Sedan gick utvecklingen snabbt. Talibanerna inledde en offensiv mot landets provinshuvudstäder. Ställda mot detta kollapsade den afghanska statsmakten och militären i stad efter stad.

Samtidigt framstod det som att USA inte hade någon som helst koll på hur snabbt talibanerna avancerade. Så sent som den 11 augusti varnade den amerikanska militären för att hela Afghanistan riskerade falla i talibanernas händer – ”inom 90 dagar”! Dagen efter erövrade talibanerna landets näst största stad, Kandahar, och den tredje största staden, Herat. Och ytterligare ett par dagar senare sågs pelare av rök från den amerikanska ambassaden där tjänstemännen i vild panik brände tusentals hemligstämplade dokument.

Under sin framfart har talibanerna lagt beslag på stora mängder amerikanska vapen.

Regeringen kollapsar den 15 augusti 2021

Under morgonen och förmiddagen den 15 augusti tog sig talibanerna in i huvudstaden Kabuls förstäder. Där gjorde talibanerna halt och meddelade att de är beredda att delta i förhandlingar om att bilda en övergångsregering. Men då befann sig den USA-stödda och korrupta regeringen redan i upplösningstillstånd.

Agerandet från presidenten Ashraf Ghani personifierar på många sätt sammanbrottet och korruptionen inom regeringen. Medan presidentens rådgivare var på lunch passade Ghani på att smita ut ur presidentpalatset. Enligt ögonvittnesuppgifter från den ryska ambassaden lastade presidenten flera bilar och en helikopter fulla med kontanter. Det rörde sig om så mycket pengar att allt inte rymdes i helikoptern utan flera sedelbuntar lämnades kvar på marken. Slutligen flydde Ghani landet. Detta tog både den övriga regeringen och USA helt på sängen. Och det stärkte knappast motståndsviljan mot talibanerna!

En kort tid senare började den lokala ordningsmakten i Kabul att upplösas. Med förevändningen att ordningen i den afghanska huvudstaden måste upprätthållas rullade talibanerna in och tog kontrollen över Kabul. På kvällen lät en grupp talibaner sig filmas i presidentpalatset, bakom samma skrivbord som presidenten suttit vid bara timmar tidigare. Ledande talibaner meddelade samtidigt att de kontrollerar alla regeringsbyggnader i Kabul.

Under söndagen utbröt även kaosartade scener på Kabuls flygplats, då tusentals afghaner försökte ta sig ombord på flygplan för att lämna landet samtidigt som USA och dess allierade hals-över-huvud försökte evakuera sina medborgare.

Vad händer nu?

Den 19 augusti utropade talibanerna ”Islamiska emiratet Afghanistan”, vilket är samma namn som de använde sig av då de styrde landet under åren 1996-2001. Tidigt på morgonen den 31 augusti, afghansk tid, lämnade de sista amerikanska trupperna Afghanistan. Därmed var 20 år av amerikansk invasion och ockupation avslutade. Och enligt talibanerna innebar detta även slutet på över 42 år av krig i Afghanistan.

Frågan är vad som händer nu. Mycket pekar på att talibanerna idag har en starkare ställning i Afghanistan än vad de hade innan USA och dess allierade invaderade landet 2001. Åtminstone militärt. Men redan innan USA hade slutfört sitt tillbakadragande skedde ett omfattande terrordåd vid Kabuls flygplats. Den afghanska grenen av Islamiska Staten / Daesh, kallad ”ISIS-K”, har tagit på sig dådet – som skedde den 26 augusti. Minst 182 människor dödades, varav 13 amerikanska soldater och 169 civila afghaner. Över 150 skadades.

USA varnar för att dådet den 26 augusti kan följas av fler terrorattacker. Detta ställer en rad frågor på sin spets. Kommer talibanerna att kunna hålla sin del av avtalet i Doha, som gick ut på att förhindra extrema grupper, som Al-Qaida och Daesh / IS, att använda Afghanistan som bas? Klarar talibanerna av att hålla sina löften till det afghanska folket om att upprätthålla ordningen och skapa trygghet? Och klarar talibanerna av att ena landets olika delar och skapa fred efter mer än 42 år av krig? NyA kommer att följa händelseutvecklingen kontinuerligt.


Dela med dig