Sveriges a-kassa låg i förhållande till övriga EU-länder

Skylt hos Arbetsförmedlingen
Sverige är ett av de länder i EU som har sämst a-kasseersättning. Foto: Peter Kroon / Pressbild Arbetsförmedlingen
Dela med dig

Sedan Alliansregeringens försämringar av a-kassan efter valet 2006 har Sverige gått från att ha en a-kasseersättning i världsklass till att hamna på 21:a plats i en jämförelse mellan de 27 EU-länderna. Jämfört med de nordiska länderna är Sverige överlägset sämst. Detta enligt en ny rapport från organisationen OECD.

OECD:s mätningar baseras på ersättningen för en person med medianlön under sin andra arbetslöshetsmånad. Det är i denna jämförelse som Sverige hamnar på plats 21 bland EU:s 27 medlemsländer. Sett till hur ersättningen ser ut efter ett år som arbetslös ligger Sverige på plats 14 av EU-länderna, men ligger fortfarande sist bland de nordiska länderna. Enligt Maria Ahrengart, utredare på TCO, beror detta troligen på att andra länder har en större nedtrappning av a-kasseersättningen än Sverige (TT, 31/5).

De EU-länder som har högst a-kasseersättning enligt OECD:s analys är Luxemburg, Portugal, Lettland och Tjeckien. Ett hushåll där två löntagare har medianinkomst, och den ena blir arbetslös, har i dessa fyra länder ca 92 – 93 procent av den nettoinkomst de haft om båda arbetade. I Sverige ligger den nivån på 75 procent. Norge, Danmark och Finland ligger kring 80 procent. Se tabell nedan.

LandAndel av nettoinkomsten kvar*
Island84 procent
Norge83 procent
Danmark80 procent
Finland80 procent
Sverige75 procent
* Avser ett hushåll där två löntagare har medianinkomst och den ene blir arbetslös. Siffran avser den nettoinkomst som hushållet skulle ha jämfört med om de båda arbetade.

Källa: OECD

Att Sverige har en låg a-kasseersättning i förhållande till jämförbara länder är dessvärre inget nytt. När TCO analyserade 2015 års arbetslöshetsersättningsnivåer i OECD-länderna hamnade Sverige på plats 31 bland de 39 OECD-länderna.

Alliansregeringen lade grunden 2006

Bakgrunden till den låga a-kasseersättningen i Sverige beror på flera faktorer. En av Alliansregeringens första åtgärder efter att de vunnit valet 2006 var att genomföra en rad försämringar av a-kassan. Ersättningsnivåerna sänktes till 70 procent efter 200 dagar och 65 procent efter 300 dagar. Möjligheten att få en förhöjd a-kasseersättning under de 100 första dagarna togs bort. Detta för att ta några exempel. Till detta kommer att maxtaket för den svenska a-kasseersättningen i praktiken var oförändrat under åren 2001-2015.

Sedan Socialdemokraterna återtog regeringsmakten (tillsammans med MP) efter valet 2014 har partiet enbart gjort en mindre återställning av a-kassan. I september 2015 höjdes maxtaket i a-kasseersättningen för första gången sedan 2001 – från 14 960 kr per månad till 20 020 kr per månad (före skatt). Detta var naturligtvis en välkommen höjning för alla som tvingas leva på a-kassa. Samtidigt är det dessa höjda ersättningsnivåer som innebär att Sverige placerar sig på plats 21 bland EU-länderna.

I samband med coronapandemin beslutade regeringen om en tillfällig höjning av a-kasseersättningarna till mer anständiga nivåer. Mot bakgrund av OECD:s jämförelse av a-kassan i EU-länderna borde denna höjning snarast permanentas. Men detta kräver att socialdemokratin bryter med Centerpartiet, som är uttalade förespråkare för en ytterligare sänkning av a-kassan.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.