Ilska bland personalen på kvinnokliniken vid Södersjukhuset i Stockholm

Ingång till Södersjukhuset
Personalen på kvinnokliniken vid Södersjukhuset tvingas "brainstorma" fram nedskärningar på arbetstid. Foto: Holger Ellgaard (CC BY-SA 3.0)
Dela med dig

Personalen vid kvinnokliniken på Södersjukhuset har fått veta att kliniken behöver spara 53 miljoner kronor. De har fått höra att personalkostnaden är för hög, att de ”är för många”. Detta har skapat bestörtning bland personalen.

Besparingarna började redan ifjol genom att antalet avdelningsassistenter vid förlossningsavdelningen nära halverades. Dessa understödde vårdpersonalen genom att ta hand om disk, städning, patienttransporter med mera. Nu läggs de arbetsuppgifterna istället på barnmorskor och undersköterskor.

Spara trots överskott

I samband med årets nedskärningar sattes ett blädderblock upp i kvinnoklinikens fikarum med rubriken ”Brainstorm ekonomi: Hur kan vi spara?”. Personalen uppmanades att komma med egna besparingsförslag. Detta har väckt stor ilska, speciellt med tanke på att Region Stockholm gick med ett överskott på 5,8 miljarder kr för år 2020 (enligt Expressen).   

En del ur personalgruppen föreslog ”skippa det lilla påslakanet till babyfilten”, minska på blodprovstagningen, ta bort bedövningssalvan vid katetersättning. Andra förslag var att sluta med paprika på smörgåsarna och Bragokex till patienterna. 

Ovärdiga nedskärningar

– Blädderblocket kändes som ett hån och det kändes så futtigt, sa Tove Broheden, barnmorska på kvinnokliniken till Expressen. Det är helt orimligt att vi ska spara in på småsaker i det patientnära arbetet som inte kommer lösa kvinnoklinikens sparbeting. Det känns ovärdigt för oss och det känns ovärdigt för de kvinnor som kommer till oss för att föda barn.

Broheden har även skrivit en debattartikel i Dagens Medicin, där hon kritiserar nedskärningarna och det sätt på vilket personalen fick ”brainstorma” sparförslag.

”Tänk om frågan istället hade formulerats: ’Vad krävs för att vi ska kunna bedriva en säker och värdig vård för våra födande kvinnor? Vad behöver vi?’. När besluten sedan kommer om vad vi ska spara på så kommer vi att få höra att medarbetarna varit delaktiga i dessa beslut. Det är ett smart sätt att få personalen att lösa verksamhetens sparbeting, och få oss att springa ännu fortare i en verksamhet där vi sällan har någon reell makt att förändra något.”

I en kommentar till nedskärningarna skrev Maria Sjöstrand, verksamhetschef för Kvinnokliniken/förlossning på SÖS, att det ”givetvis är öppet att komma med de förslag man vill men det är framför allt arbetsflöden, lokaler och andra strukturella förändringar som vi kommer att fokusera på”.

Skapa kostnadsmedvetenhet

Denna metod att involvera vårdpersonalen i en diskussion om kommande neddragningar är något som används inom sjukvården på många håll runt om i landet. Syftet från chefer och politiker är att skapa en ”kostnadsmedvetenhet” hos personalen. Detta hoppas de styrande ska innebära att personalen reagerar mindre då arbetskamrater får gå. Tanken ”vi har ju dålig ekonomi” ska planteras in hos personalen. 

Dessa ständiga påpekanden om behovet att spara riskerar att gå ut över patientsäkerheten. Oron för patientens bästa måste vara det som styr besluten i vardagen, inte oron för vad saker kostar.

Mer makt till vårdpersonalen

Självklart är det personalen som har den bästa insikten i hur en verksamhet kan förändras. Den kunskapen används alldeles för sällan. Men personalens kunskaper och insikter borde användas till att öka kvaliteten på vården – inte till att ”brainstorma” olika besparingar.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.