Historieförfalskning – borgarnas metod att försvara Sd-samarbetet

Nya Arbetartidningen berättar sanningen

Åkesson har lyckats skapa ett konservativt block. Plus L. Foto: News Öresund (CC BY-SA 3.0) / Pressbild Liberalerna
Dela med dig

Det pågår ett försök att förfalska historien. Det handlar om ett angrepp på historiska fakta i vilket både mediala och politiska opinionsbildare deltar. Syftet med försöket att förfalska historien är att legitimera de beslut som har tagits av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Besluten går ut på att de tre traditionella borgerliga partierna M, Kd och L ska försöka bilda regering efter riksdagsvalet nästa år – även om detta innebär att de skulle bli politiskt beroende av Sverigedemokraterna.

Detta riskerar att bli ett problem för dessa tre borgerliga partier i valrörelsen. Sverigedemokraterna är nämligen det mest illa omtyckta partiet bland de svenska väljarna i allmänhet. Detta framgår av SOM-institutets mätningar. Och även om Sd har blivit mindre illa omtyckta bland just moderata och kristdemokratiska väljare riskerar samarbetet mellan M, Kd och Sd att göra det svårare för M och Kd att vinna över alla andra partiers väljare till sina egna partier. M och Kd riskerar att ”stängas in” på grund av sitt samarbete med Sd. Men värst är situationen bland Liberalernas väljare. Bland dessa är Sd det överlägset mest illa omtyckta partiet.

Det är mot denna bakgrund som vi ska se försöket till historieförfalskning. Motdraget från de opinionsbildare som springer ärenden åt partiledningarna inom M, Kd och L försöker nämligen jämställa två saker som helt enkelt inte kan jämställas. Så länge fakta får råda.

De tre traditionella borgerliga partierna M, Kd och L kommer att bli politiskt beroende av Sverigedemokraterna. Dessa tre partier har inte heller försökt göra någon hemlighet av detta. Tvärtom har de officiellt deklarerat att de kommer att sträva efter regeringsmakten – även om detta gör dem politiskt beroende av Sd. Och den långa och uppslitande striden inom Liberalerna handlade just om ifall även detta parti skulle göra som M och Kd – det vill säga sträva efter regeringsmakten även om detta även gör L politiskt beroende av Sd.

Detta är fakta och går inte att förneka. Istället försöker nu samvetslösa opinionsbildare inom media och partier att förminska betydelsen av det beroende av Sverigedemokraterna som M, Kd och L kommer att hamna i – efter en valseger. Metoden opinionsbildarna använder sig av bygger alltså på en förfalskning av historien. De för fram påståendet att Socialdemokraterna skulle ha varit politiskt beroende av ”kommunisterna” – och under många årtionden dessutom. Tanken är att etablera följande attityd hos så många väljare som möjligt före valet nästa år:
– Det är väl inte värre om M, Kd och L blir politiskt beroende av Sverigedemokraterna än att Socialdemokraterna har varit politiskt beroende av ”kommunisterna” under årtionden.

Återigen: för att kunna hävda detta måste dessa opinionsbildare förfalska historien. Socialdemokraterna var nämligen inte politiskt beroende av Skp/Vpk under de aktuella 70 åren (1921-1990/91). Detta är en av de saker som vi ska visa i detta nummer av Nya Arbetartidningen (NyA).

Vi åtar oss detta eftersom det, naturligtvis, ligger i vårt intresse att bekämpa borgerliga opinionsbildares försök att förfalska historien. Men också eftersom Stefan Löfven och S-etablissemanget uppenbarligen inte själva klarar av uppgiften.

Det tragiska är att dagens etablissemang inom S är så fixerade vid att behålla regerings-positionerna (inte nödvändigtvis regerings-makten) att de inte endast offrar tidigare ideologiska hjärtefrågor som sin strävan efter en starkare anställningstrygghet samt sitt motstånd mot marknadshyror och skattesänkningar, för att nämna tre exempel. Nej. Dagens S-etablissemang offrar även den ovärderliga kunskapen om arbetarrörelsens historia. Och detta kommer att beröva medlemmarna – både inom S och LO-facken – sin ideologiska identitet. Detta speglas i Stefan Löfvens och andra socialdemokraters oförmåga att avslöja historieförfalskarna.

Socialdemokraterna verkar vara helt inriktade på att kritisera andra. De anklagar Liberalerna för att, genom partirådets beslut, ha sällat sig till M och Kd. Och visst har Liberalerna gjort en 180-graderssväng och övergett den hållning partiet intog under Jan Björklunds ledarskap. Det som då vägde tyngst för L var att hålla Sd borta från inflytande över regeringspolitiken. Detta ledde i sin tur till att partiet undertecknade Januariavtalet tillsammans med S, Mp och C. Men sådant är det parlamentariska ränkspelet. Och Socialdemokraterna kommer inte att återvinna de väljare som partiet har förlorat till Sd genom att kritisera Liberalernas taktiska manövrer inför valet nästa år. Det S måste göra är att slå vakt om sin ideologiska identitet och föra fram ett eget valprogram inför nästa år.

Dagens S-etablissemang verkar även helt oförmögna att göra en riktig analys av Sverigedemokraternas historia. En sådan analys kräver nämligen förmågan att dels erkänna detta partis oemotsvarade framgång, dels förmågan inse att Sd har befunnit sig i en nästan ständigt pågående process av förändring under tre årtionden – en förändring som inte förhindrar att partiets historia kan delas in i tre olika faser. Hittills. Och det krävs att Socialdemokraterna har en någorlunda riktig analys av Sverigedemokraterna – tillsammans med en egen slagkraftig politik – om S ska kunna återvinna de väljargrupper som de har förlorat till Sd.

Vi ska även göra en analys, låt vara relativt kortfattat, av Sverigedemokraternas historia. Det ligger naturligtvis i vårt intresse att hjälpa till med att delge alla en någorlunda nyanserad bild av Sd:s historia. Men också eftersom S-etablissemanget, under partiledare Löfven, uppenbarligen inte heller klarar denna uppgift.


Dela med dig