EU inrättar coronafond – öppnar samtidigt för överstatliga skatter

EU tar sig rätten att börja ta ut skatter. Foto: Pixabay
Dela med dig

Onsdagen den 24 mars röstade riksdagen ja till EU:s nyinrättade coronafond. Endast Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget. M och KD la ned sina röster. I samband med inrättandet av den nya EU-fonden tar sig EU-institutionerna rätten att ta ut överstatliga skatter på vissa varor och tjänster. Trots detta har debatten kring EU-fonden varit relativt begränsad i Sverige.

Den nya EU-fonden kallas ”Next Generation EU” och omfattar totalt 750 miljarder euro (ca 7 600 miljarder kronor). Kostnaden för Sverige beräknas bli ca 150 miljarder kr. Den nya fonden är kopplad till EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 som beslutades av EU-parlamentet i juli ifjol. EU-parlamentet har dock, formellt sett, inget att säga till om när det gäller coronafondens användning. Makten över de 750 miljarderna euro ligger istället i händerna på EU-kommissionen och Europarådet.

Finansiering genom lån leder till större EU-budget

”Next Generation EU” finansieras genom att EU centralt tar upp lån som ska betalas av under en period på 30 år (från år 2028 till 2058). För att kunna betala tillbaka lånen tillåts EU:s budget växa sig över 60 procent större än tidigare.

EU:s olika förordningar sätter gränser för hur stora utgifter och inkomster som EU får ha i sin budget. EU-budgeten ska i grunden gå plus minus noll. Utgifterna och inkomsterna ska alltså motsvara varandra. Till detta kommer att det finns en gräns för hur stora inkomsterna och utgifterna får bli i förhållande till de 27 medlemsstaternas sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI). Under åren 2014-2020 var denna gräns satt till 1,23 procent av EU-ländernas sammanlagda BNI. Detta innebar att EU:s inkomster och utgifter inte fick överstiga denna gräns på 1,23 procent av EU-ländernas BNI.

I och med antagandet av den nya långtidsbudgeten för åren 2021-2027 och inrättandet av coronafonden ”Next Generation EU” höjs gränsen för hur stor EU-budgeten tillåts bli. Utgifterna får växa till motsvarande hela 2,0 procent av EU-ländernas sammanlagda BNI. Detta ger EU möjlighet att dels kräva in större medlemsavgifter från de olika EU-länderna, dels skaffa sig en rad nya inkomstkällor i form av nya överstatliga skatter.

Sedan mitten av 1970-talet har EU:s budget ständigt vuxit i takt med att EU:s institutioner vuxit och fått ökade befogenheter. Under 1970- och 80-talen kom EU:s intäkter huvudsakligen från två källor:

a) genom importtullar på varor från länder utanför EU,
b) genom att medlemsstaterna betalade en avgift motsvarande en viss procentandel av landets momsintäkter.

I slutet av 1980-talet infördes en tredje stor inkomstkälla. Detta i form av att medlemsstaterna fick börja betala en avgift baserad på ländernas bruttonationalprodukt, BNP (och senare bruttonationalinkomst, BNI).

EU tar sig rätten att uppta skatt

Genom inrättandet av den nya coronafonden får alltså EU möjligheten att skaffa sig ytterligare inkomstkällor. Bland annat tar sig EU nu rätten att ta in överstatliga skatter! Det handlar bland annat om följande:

  • EU-skatt på plastavfall. EU har, sedan den 1 januari 2021, rätt att ta ut en skatt motsvarande 0:80 euro per kilo oåtervunnet plastavfall i EU:s medlemsstater. Denna skatt går direkt in i EU:s budget. Medlemsstaterna kan sedan välja att betala in skatten via sin egen statskassa eller genom att själva införa motsvarande skatt på plastavfall i det egna landet.
  • EU-skatt på digitala tjänster. Exakt hur denna skatt ska se ut är oklart, men tanken är att företag som säljer sina digitala tjänster (som exempelvis filmer eller tv-serier) i EU-länder, men som formellt inte är baserade i något EU-land, ändå ska kunna beskattas – men av EU centralt. EU-kommissionen kommer att presentera ett förslag senast i juni 2021 som sedan ska införas år 2023.
  • EU-skatt på finansiella transaktioner. Denna skatt skulle gå ut på att en stor del av affärerna med aktier, obligationer, skuldsedlar och andra värdepapper mellan exempelvis olika banker och finansinstitut beläggs med en liten skatt. Liknande förslag har debatterats inom EU sedan 2011. Planen är att EU-kommissionen ska lägga fram ett förslag senast i juni 2024 som sedan ska införas år 2026.

EU-kommissionen är inte sen att påpeka att många av de åtgärder som nu införs är tillfälliga och syftar till att hjälpa EU-länderna att återhämta sig efter coronakrisen. Men när EU nu tar sig rätten att uppta skatt innebär detta ett verkligt stort steg i riktning mot ökad överstatlighet. Beskattningsrätt är nämligen något som i vanliga fall är reserverat för enskilda stater. När nu EU tar sig denna rätt innebär det ett kliv närmare skapandet av ett Europas Förenta Stater. Detta är väldigt långt ifrån den frivilliga union bestående av likvärdiga stater som svenskarna röstade Ja till i samband med folkomröstningen 1994.

Mot denna bakgrund är det häpnadsväckande att debatten i Sverige varit så pass begränsad. De mest högljudda motståndarna mot coronafonden, Sverigedemokraterna, har främst fört fram att svenska skattepengar inte ska gå till att bekosta ”allt från vidlyftiga pensionssystem i Grekland till skattesänkningar i Italien…”. Men även Vänsterpartiet förtiger de nya kliven mot ökad överstatlighet.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Glöm inte att logga in.