Trump i fortsatt klammeri med rättvisan

Donald Trump ställs nu inför rätta i vanlig domstol, bland annat för att ha försökt "hitta" nästan 12 000 röster i syfte att vinna valet i Georgia. Foto: Gage Skidmore (CC BY-SA 2.0)
Dela med dig

Den 14 februari klockan 22:00 svensk tid friades Donald Trump i riksrätten efter en rättsprocess som varat i hela fem dagar. Rättegången handlade om stormningen av Kapitolium den 6 januari. Men att Trump frias i riksrätten innebär inte att han går fri. Riksrätten var en politisk rättsprocess som avgjordes i senaten. Nu ställs Trump inför en rad olika rättsprocesser i vanliga domstolar.

Åklagare i delstaten Georgia har påbörjat en förundersökning där Donald Trump misstänkts för försök till valfusk, uppmaning till valfusk, utpressning, samt för sin inblandning i det våld som riktades mot kongressen. Riksåklagaren i Georgia, Fanni Willis, har nyligen skickat ett brev till statliga tjänstepersoner och bett dem behålla alla akter som är relaterade till Trumpadministrationen. Dessa akter kan fungera som ett bevisunderlag i en eventuell rättegång mot Trump.

En av de mest allvarliga misstankarna som riktas mot Trump berör ett inspelat telefonsamtal mellan Trump och statssekreteraren Brad Raffensperger. I samtalet ber Trump Raffensperger att ”hitta” 11 780 röster – vilket är vad Trump behövde för att besegra Joe Biden i striden om delstaten Georgia. Det är sannolikt att Trumps uttalanden i samtalet bryter mot tre lagar: försök till valfusk, försök till att uppmana till valfusk samt medveten inblandning i utförandet av valprocessen. Påföljden för dessa brott är böter eller fängelse (Reuters, 10/2).

Trump misstänkts också för skattefusk och försäkringsbedrägeri i delstaten New York. Misstanken berör lån som Trump tagit för att finansiera bl.a. Trump Tower. Lånen uppgår till sammanlagt 2,3 miljarder kronor. De låneansökningar som Trump skrivit under påstås innehålla felaktiga uppgifter vilket räknas som ett brott i delstaten New York. Distriktsåklagaren i New York, Cyrus Vance, har anlitat en expert på ekonomisk brottslighet som har fått i uppdrag att undersöka Trumps ekonomiska förehavanden (Expressen, 15/2).

Trump själv avvisar de anklagelser som riktas mot honom och påstår att de motiveras av en politisk ovilja mot honom och att de är en form av fascism. Denna typ av gapande må ha hjälpt Trump vid de två tillfällen han ställdes inför riksrätt. Men riksrätten är, som tidigare nämnt, en politisk process där det är ledamöterna i senaten som agerar domare. Och ledamöterna i senaten röstar mer utifrån sin egen partibok än utifrån de eventuella bevis som läggs fram. När Trump nu riskerar att ställas inför rätta i en vanlig domstol har det politiska spelet en långt mindre betydelse och sannolikheten att Trump döms är större.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.