Kraftsamling till försvar av sjukvård, äldreomsorg och anställningstrygghet

Ö-vik gick man ur huse till försvar för sjukhuset.
Dela med dig

Det krävs en folklig mobilisering för att försvara samhällets trygghetssystem. De frågor som står i centrum idag är bland annat dessa:
■ Försvaret av anställningstryggheten,
■ Behovet av ökade resurser till sjukvården – och äldreomsorgen.

Det finns en bred insikt om detta. Gång på gång har olika nätverk av vårdanställda, patienter och anhöriga blommat upp i protest mot nedskärningar och besparingar. I både Göteborg och Stockholm organiserade vårdpersonal demonstrationer under hösten 2019 mot sparkrav inom sjukvården. Situationen var hårt pressad redan före coronapandemins utbrott. Detsamma gäller för äldreomsorgen. Denna har berövats resurser under årtionden. På många håll har personaltätheten blivit orimligt låg, liksom anställningstryggheten. När det gäller anställningstryggheten har denna fråga varit en av de viktigaste sedan Januariavtalet slöts mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Frågor som sjukvård, anställningstrygghet och äldreomsorg berör, var och en för sig, alla människor i hela samhället. Slår vi sedan ihop dessa tre frågor representerar de tillsammans en avgörande del av samhällets grundläggande trygghetssystem. Till detta ska läggas att utbrottet av coronapandemin har visat hur starkt dessa tre områden hänger samman.

Arbetarpartiet kommer att ta ett initiativ för att bidra till försvaret av anställningstryggheten och till kampen för mer resurser för sjukvården och äldreomsorgen. Detta bland annat genom en namninsamling som tar upp följande krav:
❑ Försvara anställningstryggheten – stoppa försämringarna i LAS
❑ Ökade resurser till sjukvården – beslutade nedskärningar måste stoppas
❑ Fler anst­­ällda på bättre villkor inom äldreomsorgen – bekämpa corona

Vår namninsamling ska inte ses som knuten till ett visst parti eller till en viss organisation. Den finns att ladda hem här för alla som vill bidra i försvaret av samhällets olika trygghetssystem. Var och en kan samla in namn bland arbetskamrater, vänner och bekanta. Och naturligtvis skriva under själv. Vi ser denna namninsamling som ett av många olika initiativ. Och ju fler initiativ som tas till försvar av samhällets trygghetssystem desto bättre. Det kan handla om sjukvården, anställningstryggheten, äldreomsorgen eller andra viktiga delar av tryggheten som angrips.

Uppvaktning då riksdagen öppnas 14 september

Det finns dock ett behov av att samla de olika initiativ som pågår runt om i Sverige. En sådan samling skulle kunna ske i samband med riksdagens öppnande den 14 september. Det skulle kunna bli en väldig styrkedemonstration om fackliga organisationer, nätverk av vårdanställda, patienter och anhöriga, med flera, kunde genomföra en gemensam uppvaktning av statsminister Stefan Löfven då riksdagen öppnar. Vi kommer att arbeta för att en sådan samordning av olika initiativ ska komma till stånd. Detta samtidigt som vi hoppas kunna sprida den namninsamling vi tagit initiativ till så brett som möjligt.

En politisk bakgrund

Coronapandemin har på ett brutalt sätt riktat uppmärksamheten mot de brister som har byggts upp inom sjukvården och äldreomsorgen efter årtionden av nedskärningar och besparingar. Pandemin har också riktat uppmärksamheten mot faran med otrygga anställningar – vilket även framkommer i Coronakommissionens rapport.

Låt oss börja med sjukvården. Före pandemin var Sverige det land inom EU som hade lägst antal vårdplatser per 1000 invånare. Mellan åren 1994 till 2017 skedde en halvering av antalet vårdplatser per 1000 invånare i Sverige. Det minskade antalet vårdplatser kan delvis förklaras av de medicinska landvinningar som gjort att många patienter behöver kortare vårdtid. Men det andra stora skälet handlar om nedskärningar. Dessa fört med sig försämrade arbetsvillkor och en bristfällig löneutveckling. Detta har gjort det svårare att nyrekrytera exempelvis sjuksköterskor.

Nedskärningarna fortsätter

År 2019 hade de styrande politikerna i 17 av Sveriges 21 regioner (landsting) beslutat att genomföra nedskärningar inom sjukvården. Låt oss exemplifiera med några regioner:
Stockholm                      ca 1,1 miljard på ett enda år
Västerbotten                   ca 560 miljoner på tre år
Norrbotten                      ca 700 miljoner på tre år

Under coronapandemin har regionerna fått tillfälliga ekonomiska tillskott i form av statliga pengar. Men i exempelvis Region Västerbotten står besparingarna kvar – trots de statliga tillskotten. Skälet är just att pengarna bara är tillfälliga. I Region Stockholm har besparingarna hittills genomförts genom att personal som gått i pension inte har ersatts med nödvändiga nyrekryteringar. Det som krävs är en långsiktig satsning på att rusta upp sjukvården. Vårdköerna var alltför långa redan före coronapandemin.

Det svenska coronamisslyckandet

Antalet avlidna i covid-19 i Sverige passerade 12 000 i början av februari. Hälften av dessa bodde på särskilda boenden för äldre och 30 procent hade hemtjänst. Detta är ett tragiskt misslyckande. Jämför vi Sveriges befolkning med den sammanlagda befolkningen i Danmark, Norge och Finland har det dött sex gånger fler p.g.a. corona i Sverige än i de tre nordiska grannländerna tillsammans. Se tabell nedan.

LandBefolkningAvlidna / milj
Sverige10,2 milj1 141
Danmark-Norge-Finland16,7 milj197

Källa: Världshälsoorganisationen (WHO)

Bakom dessa tragiska siffror ligger bland annat den misslyckade svenska strategin som resulterat i en stor allmän smittspridning i samhället. Till detta ska läggas åratal av minskad personaltäthet och försämrad anställningstrygghet inom äldreomsorgen. I Umeå kommun gick det 0,9 årsarbetare per pensionär på de särskilda boendena på 1990-talet. Idag har personaltätheten sjunkit ned mot 0,5 årsarbetare per boende. Inom äldreomsorgen i Stockholm utfördes en fjärdedel av all arbetad tid av personer med timanställning – en av de mest otrygga anställningsformerna. De timanställda arbetar i större utsträckning på flera olika arbetsplatser och har svårare att stanna hemma vid sjukdom. Många timanställda har helt enkelt inte råd att tacka nej till ett arbetspass då chefen ringer. Och många vågar inte heller – för då kanske arbetsgivaren slutar höra av sig. De timanställda utgör hela 40 procent av alla anställda inom äldreomsorgen i Stockholm.

Detta understryker att kampen för mer resurser till sjukvård och äldreomsorg går hand i hand med behovet av en stärkt anställningstrygghet. Behovet att försvara lagen om anställningsskydd (LAS) har funnits ända sedan undertecknandet av det s.k. Januariavtalet mellan regeringspartierna samt Centerpartiet och Liberalerna. Efter utbrottet av coronapandemin har behovet av att stärka anställningstryggheten understrukits ännu mer. Ändå fortsätter angreppen.

Nej till nya skattesänkningar

Ska en långsiktig satsning på att rusta upp sjukvården och äldreomsorgen vara möjlig måste det bli ett slut på skattesänkarpolitiken. De tillfälliga extrapengar som kommuner och regioner har blivit lovade under 2021 uppgår till totalt ca 26 miljarder kronor. Men samtidigt har regeringen, tillsammans med C och L, sänkt skatten med nästan 30 miljarder! Detta ska läggas ovanpå de ca 140 miljarder i skattesänkningar som genomfördes under de åtta år som Fredrik Reinfeldt och Alliansen styrde Sverige.

Dessa beslut innebär självklart lägre skatteintäkter varje år och underminerar därför statens möjligheter att stötta regioner och kommuner i framtiden. Istället för nysatsningar på sjukvård och äldreomsorg riskerar skattesänkningarna istället att tvinga fram nya nedskärningar.

Du behövs i försvaret av trygghetssystemen

Vi inbjuder alla läsare av Nya Arbetartidningen att göra en insats i försvaret av trygghetssystemen. Du kan hjälpa till genom att sprida namninsamlingen så brett som möjligt. Du kan också hjälpa till genom att sprida idén om en gemensam uppvaktning av statsminister Stefan Löfven i samband med riksdagens öppnande den 14 september.

Ladda hem namninsamlingen!

Du kan ladda hem namninsamlingen här och skriva ut den. Har du inte tillgång till skrivare kan du maila oss på red@arbetartidningen.se så kan vi posta ett antal namninsamlingar till dig. När du har fått in namnunderskrifter från arbetskamrater, vänner och bekanta ber vi dig att skicka listorna till Nya Arbetartidningen, Box 7001, 907 02 Umeå.


Dela med dig