Försvaret av anställningstrygghet, sjukvård och äldreomsorg måste drivas av facket

Facken måste åter gå ut och försvara sjukvården. Foto: Faksimil Youtube
Dela med dig

Det akuta behovet av en rejäl och långsiktig upprustning av sjukvård och äldreomsorg, samt att försvara anställningstryggheten, måste drivas av fackföreningarna.

Hotet mot anställningstryggheten är en ödesfråga för alla fackförbund, oavsett om de organiserar arbetare eller tjänsteman. Ett flertal förbund organiserar löntagare inom sjukvård och äldreomsorg. Undertecknad har skickat en motion till årsmötet för Kommunalsektionen på Region Västerbotten (se nedan). Denna kan ses som ett exempel på hur en motion skulle kunna utformas. Vi uppmanar alla som kan att driva dessa frågor även i sin fackliga organisation.

Börja med att kontakta ditt fack redan idag för att ta reda på när nästa möte är – och skriv en motion till mötet. Det behöver inte vara märkvärdigare än så här. Se nedan.

Förslag till Kommunal sektion Region Västerbottens årsmöte

Namninsamling – för mer resurser till sjukvård och äldreomsorg samt till försvar av anställningstryggheten

2019 togs beslut av de politiska makthavarna att genomföra nedskärningar i 17 av Sveriges 21 regioner. I Region Västerbotten rör det sig om över en halv miljard under åren 2020-2022. Trots tillskott från staten på grund av coronapandemin står detta beslut fast. Detta motiveras med att tillskotten är tillfälliga. Detta understryker att det behövs ett tryck mot regeringen med krav på rejäla, och långsiktiga, upprustningar av sjukvård och äldreomsorg.

I höstas togs beslut om skattesänkningar på uppåt 30 miljarder för 2021. Detta ska läggas till de skattesänkningar på c:a 140 miljarder som skedde under Alliansens tid i regeringen. De extra statliga bidrag som kommit till regioner och kommuner för att hantera konsekvenserna av coronapandemin har karaktären av tillfälliga tillskott. Men besluten att minska skatteintäkterna gäller för ”alla” år framåt och försämrar statens möjligheter att ge extra stöd till regioner och kommuner. Detta riskerar att pressa fram nya nedskärningar i ett läge när det som behövs är en rejäl upprustning av sjukvården och äldreomsorgen.

Redan före coronapandemin hade sjukvården för lite resurser. År 2018 hade Sverige det lägsta antalet vårdplatser i förhållande till befolkningen inom hela EU. Sett över Sverige präglas situationen av vårdköer, uppskjutna undersökningar och uppskjutna operationer. Under pandemins första våg ställdes 90 000 operationer in, detta enligt Socialstyrelsens granskning. Nu befinner vi oss i pandemins andra våg, vilket innebär begränsade möjligheter att komma ikapp. Förutom det mänskliga lidande som detta innebär för de som måste vänta länge på vårdinsatser så innebär det samtidigt en ökad press på vårdpersonalen. Redan före pandemin var det inte ovanligt att vårdpersonal jobbar varannan helg. Här krävs resurser som möjliggör glesare helgtjänstgöring.

Samtidigt krävs fortsatt strid för att försvara anställningstryggheten. Allmän visstidsanställning, vilket kan vara ett större eller mindre problem beroende på bransch och arbetsgivare, är ett exempel på otrygga anställningsformer som Kommunal måste fortsätta ta strid mot.

Nu behövs påtryckningar, från alla tänkbara håll, för en rejäl och långsiktig upprustning av sjukvård och äldreomsorg. Men även för att stärka anställningstryggheten. Det har dels ett värde i sig. Det är även nödvändigt för att hantera konsekvenserna av coronapandemin samt förbättra beredskapen inför kommande pandemier.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.