Därför ska du vaccinera dig mot coronaviruset

Den som drabbas av Covid-19 kan råka ut för allvarliga komplikationer - i värsta fall dö. Vaccinera dig då du får chansen. Foto: Mehmet Turgut Kirkgoz / Unsplash.com
Dela med dig

Vid alla former av läkemedel och medicinska ingrepp gäller att man måste väga positiva effekter mot eventuella risker för biverkningar. Detta gäller för allt från avancerade operationer till de enklaste huvudvärkstabletterna. Men också för vacciner. För att kunna ta ställning till värdet av att vaccinera sig måste man alltså först titta på riskerna med sjukdomen Covid-19.

Död

I Sverige har i skrivande stund nästan 600 000 personer bekräftats smittade av coronaviruset. Av dessa har drygt 12 000 dött i sviterna av Covid-19. Detta skulle innebära att den genomsnittliga risken att dö är ca 2 procent i Sverige. En stor studie, publicerad i European Journal of Epidemiology, uppskattar dödligheten i Covid-19 till mellan 0,5–2,7 procent i olika länder. Enligt studien kan denna variation mellan länder till 90 procent förklaras av befolkningens ålderssammansättning.

För människor som är yngre än 55 år är risken att dö 0,4 procent eller lägre. Andra studier har visat att dödsfall bland yngre personer ofta är kopplade till att personen har andra kroniska sjukdomar. För personer över 90 år var dödligheten över 25 procent – dvs mer än var fjärde smittad 90-åring dog av sin Covid-infektion.

Allvarlig sjukdom

I slutet av december hade nästan 4 000 personer vårdats på intensivvårdsavdelning för Covid-19 i Sverige. Ungefär samtidigt hade ca 400 000 personer smittats med Corona-viruset. Detta innebär att ca en procent av de smittade hade fått intensivvård. De som läggs in på IVA är främst yngre patienter med allvarlig sjukdom som anses vara så fysiskt starka att de klarar av den krävande intensivvården. Medelåldern på de IVA-vårdade var 63 år och ca 75 procent överlevde. De som överlevde hade, i genomsnitt, legat 12 dagar i respirator och för dessa väntade en lång period av rehabilitering.

Långtids-Covid

Långtids-covid innebär att den sjuka personen har kvarstående symtom i mer än tre månader efter den akuta infektionen. De som drabbas är ofta yngre personer och i större utsträckning kvinnor. Än så länge finns inte så många vetenskapliga kartläggningar av långtids-covid, men en brittisk undersökning tyder på att mellan 2-5 procent av de som drabbats av Covid-19 har kvarstående symptom i mer än tre månader. Det kan handla om problem att syresätta kroppen även vid lättare ansträngning, neurologiska bortfall, hjärntrötthet eller återkommande feberepisoder. Hos vissa är symptomen milda, hos andra så svåra att den drabbade tvingas till sjukskrivning. Än så länge vet man inte vad som orsakar långtids-covid.

Risken för biverkningar vid vaccination mot Covid-19

Slutsatsen är att risken att dö, bli allvarligt sjuk eller få kvarstående men i sviterna av Covid-19 är hög om man jämför med andra sjukdomar, som exempelvis influensan. Denna risk ska alltså vägas mot fördelarna med en vaccination och eventuella risker för biverkningar.

Fördelar med en vaccination

När de två första mRNA-vaccinerna (Moderna och Pfizer-Biontech) testades i s.k. fas-3 studier kunde man visa på en skyddseffekt på ca 95 procent. Detta innebär att 19 av 20 personer som fått vaccinet var helt skyddade mot att insjukna i Covid-19. Det fåtal som smittades av coronaviruset, trots att de vaccinerat sig, fick mycket milda infektioner. När det gäller Modernas vaccin kunde man också visa att alla som fått två doser av vaccinet hade antikroppar mot Covid-19. De som fått vaccinet hade till och med högre nivåer av antikroppar än de som gått igenom en verklig infektion.

När det gäller AstraZenecas vaccin är skyddseffekten något lägre. Här räknar man med en skyddseffekt på mellan 60 och 90 procent – beroende på hur vaccinet ges.

Risker för biverkningar

I de första testerna av Covid-vaccinerna ingick ett mycket stort antal personer. Detta för att få en bra bild av både vaccinernas effektivitet och dess biverkningar. Pfizers analyser byggde på 44 000 individer och Moderna hade ca 30 000 försökspersoner. I studierna kunde man registrera milda biverkningar som påminde om influensasymptom – dvs feber, trötthet, led- och muskelsmärtor samt huvudvärk. Dessa symptom var relativt vanliga och beror på att vaccinet sätter immunförsvaret i arbete – vilket ju är poängen med ett vaccin.

Initialt upptäckte man också att vaccination mot Covid-19 kan utlösa allergiska reaktioner, s.k. anafylaxi, hos personer som tidigare drabbats av svåra allergiska reaktioner. Hos denna grupp genomförs därför vaccinationer med försiktighet. I USA räknar myndigheterna med att allergiska reaktioner förekommer hos ca 11 per 1 000 000 vaccinerade (0,0011 procent).

För de vacciner som är aktuella i Sverige och Europa gör det europeiska läkemedelsverket en ny kartläggning av eventuella nyupptäckta biverkningar varje månad. Den första delrapporten om Pfizers vaccin publicerades den 29 januari och baserade sig på resultat från alla som vaccinerat sig från den 21 december till slutet av januari. Enligt rapporten har inga fynd av nya biverkningar gjorts under den första månaden av vaccinationer. Än så länge finns inte heller några rapporter om eventuella långtidsbiverkningar av vaccinationer.  

För den enskilde handlar det alltså om en riskbedömning. Väljer du att inte vaccinera dig utsätter du dig för en relativt hög risk att drabbas av långtids-covid, svår sjukdom eller död. Risken är större ju äldre du är. Du försvårar dessutom arbetet med att bekämpa pandemin.

Den som däremot tar de vacciner som är aktuella i Sverige, kan räkna med att vara skyddad mot smitta och allvarlig covid-infektion. Risken att drabbas av allvarlig sjukdom minskar alltså. Däremot löper den vaccinerade en risk att drabbas av mildare biverkningar – dvs att under några dagar ha influensasymptom såsom feber och muskelvärk. Den som vaccinerar sig bidrar dessutom till att bekämpa den pandemi som haft världen i sitt järngrepp i snart ett år.


Dela med dig