En första granskning av den svenska corona-strategin

Foto: Faksimil SVT Uppdrag Granskning
Dela med dig

Under november och december kom de första större granskningarna av svenska myndigheters hantering av Corona-pandemin. Som avslutning på Arbetarpartiets vinterläger den 9 januari såg vi Uppdrag Gransknings (UG) program ”Den svenska strategin”. I detta reportage skärskådas agerandet när det gäller testning, smittspårning och isolering. Slutsatsen av programmet är att stora frågetecken finns kring Folkhälsomyndighetens och regeringens agerande.

Testning

WHO gick i mars ut med budskapet ”Testa, testa, testa”, som en av grundpelarna i strategin för att bekämpa coronapandemin. I UG-programmet framstår det som att Folkhälsomyndigheten medvetet gått emot denna rekommendation. Redan den 13 mars meddelade FHM att endast patienter på sjukhus samt vårdpersonal var aktuella för testning. Harriet Wallberg, som i maj utsågs till nationell testkoordinator, kommer med den skarpaste kritiken.

”Folkhälsomyndigheten hade valt bort testning som ett sätt att hålla nere smittan”, säger hon i programmet.

Sportlovet

UG ger exempel på hur de 135 000 svenskar som tillbringade sportlovet i Alperna varken testades eller blev föremål för speciellt omfattande smittspårning. Jämförelsen med Island är slående. På Island testades alla resenärer från alperna och sattes i karantän. Islands Folkhälsomyndighet berättar att 57 procent av alla smittade i pandemins initiala fas hittades bland personer i karantän.

Smittspårning

Reportaget visar att även när det gäller smittspårning så är skillnaden mellan Sverige och de övriga nordiska grannländerna slående. Den 12 mars säger Anders Tegnell att man i Sverige ska dra ned på smittspårningen eftersom smittan nu var spridd i samhället. I programmet intervjuas norska Folkhälsomyndigheten som säger att man valde en annan väg än Sverige och trappade upp testning och smittspårning när epidemin spred sig i samhället. Norge har idag en tjugondel av antalet döda i Sverige.

Kapaciteten utnyttjades inte

Den kanske största tragiken är att Uppdrag Granskning visar att det, under flera månader, fanns testkapacitet som inte utnyttjades. I slutet av april hade laboratorierna inom sjukvården runt om i Sverige en kapacitet att ”köra” uppskattningsvis 100 000 prover i veckan. Ändå dröjde det till den 31 augusti innan så många svenskar testades på en vecka – alltså nästan fyra månader! I Norge och på Island ökade antalet tester ordentligt redan i mars.

”Om man hade lyckats testa och smittspåra tidigare så hade effekten blivit färre smittade och döda”, sammanfattar Harriet Wallberg.

Vem bär ansvaret?

När Uppdrag Granskning frågar Folkhälsomyndigheten och representanter för regeringen vem som bär ansvaret för test-misslyckandet skyller dessa ifrån sig på Sveriges 21 regioner. Regionerna å sin sida hävdar att de inte fick något uppdrag att testa brett förrän mycket sent. Det var dock Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell som utgjorde ansiktet utåt för den svenska strategin. Och dessa skrev följande i sina riktlinjer i maj: ”I nuläget finns i princip inget medicinskt behov för en enskild individ att veta om den akuta infektionen är covid-19”. Alltså: Det finns ingen anledning för regionerna att testa brett.

Jag rekommenderar alla att se reportaget ”Den svenska strategin”. Det behövs en bred debatt i samhället om vad som gick fel i den svenska hanteringen av pandemin så att misstagen inte upprepas vid framtida pandemier.

Patrik Brännberg

Tidslinje (Källa Uppdrag Granskning)

31 januari: Det första bekräftade fallet av covid-19 i Sverige.

11 mars: Världshälsoorganisationen, WHO, klassar covid-19 som en pandemi.

13 mars: Folkhälsomyndigheten meddelar att testning skall begränsas till patienter på sjukhus samt vårdanställda.

16 mars: WHO-chefen Tedros Ghebreyesus ger budskapet “testa, testa, testa – testa varje misstänkt fall”.

31 mars: Regeringen utlovar utökad nationell testning. Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att öka testningen och testa bredare.

20-26 april: Den uppskattade analyskapaciteten vid laboratorier vad gäller covid-19 passerar 100 000 tester i veckan. Men endast 26 592 tester analyseras samma vecka.

8 maj: Regeringen utser Harriet Wallberg, tidigare rektor vid Karolinska institutet, till testkoordinator. Hon ska arbeta för att öka testningen.

16 maj: Knappt en tredjedel av de utlovade 100 000 testerna i veckan genomförs.

4 juni: Regeringen skjuter till ytterligare 5,9 miljarder kronor för testning och smittspårning. Alla med symtom ska erbjudas kostnadsfri provtagning och antikroppstestningen ska utökas kraftigt.

15 juni: Stockholm inleder testning för alla med misstänkt smitta.

6 september: Antalet tester passerar för första gången 100 000 i veckan.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.