S och Löfven stärks under coronapandemin

Men kan de stigande opinionssiffrorna hålla i sig?

Foto: Kremlin.ru (CC BY 4.0)
Dela med dig

Sedan utbrottet av coronapandemin har Socialdemokraterna stigit kraftigt i opinionsmätningarna. Över 30 procent säger att de skulle rösta på S om det vore riksdagsval idag, vilket kan jämföras med att andelen låg under 25 procent strax före jul. Förtroendet för Stefan Löfven har också skjutit i höjden sedan coronapandemin nådde Sverige och han är numera den partiledare som väljarna känner störst förtroende för enligt siffror från DN (4 maj). Löfven har inte åtnjutit lika stort förtroende sedan valet 2014.

Det parti som har backat mest sedan krisen inleddes är Sverigedemokraterna. Under hösten var SD och S i praktiken lika stora i de flesta större opinionsmätningarna. Så sent som i januari 2020 blev SD, för första gången någonsin, större än S i Sifos väljarbarometer. Även om SD har backat måste vi understryka att SD fortfarande är näst största parti och alltså har ett starkare stöd i opinionen än M.

Hur kan det komma sig att Löfven och socialdemokratin, som bara för några månader sedan hade historiskt låga opinionssiffror, nu plötsligt åtnjuter ett kraftigt ökat stöd? De samhällsproblem som fanns före corona krisen har nämligen inte försvunnit.

  • Inkomstskillnaderna har aldrig varit så stora i Sverige som idag – sedan SCB började mäta år 1991.
  • Den misslyckade integrationspolitiken har bidragit till att Sverige har en rekordhög arbetslöshet – och att denna arbetslöshet är segregerad.
  • Detta har i sin tur lagt en grogrund för de islamister – som ej är att förväxla med muslimer – som arbetar för parallella samhällen som styrs av sharia (lagar och domstolar) och där hedersförtryck råder.
  • Den organiserade brottsligheten, som centreras kring bl a knarkhandeln, har mycket lättare att slå rot i ett samhälle som befinner sig i upplösning – och bidrar själv till denna upplösning. Det är mot denna bakgrund vi ska se ökningen av skjutningar och sprängningar.

Alla dessa trender i samhället riskerar att förstärkas av den samhällskris som coronapandemin utlöst. Konjunkturinstitutet (KI) beräknar att arbetslösheten kan stiga till 11 procent under 2021. Men KI har även ett alternativt scenario där de beräknar att arbetslösheten stiger till hisnande 14 procent! En kraftig ökning av arbetslösheten riskerar att ytterligare öka inkomstskillnaderna och stärka de parallella samhällsstrukturerna med hederskultur, organiserad brottslighet och religiös extremism.

Att S och Löfven ändå får förstärkt förtroende och växande opinionssiffror följer en trend som går igen i en rad länder runt om i Europa. Stora kriser brukar, åtminstone inledningsvis, innebära en allmän uppslutning bakom den sittande regeringen. Och det är också detta som hänt i en rad länder, inklusive Sverige. Den franske presidenten Emmanuel Macron, som kämpat mot usla opinionssiffror och utmanats av flera proteströrelser sedan han tillträdde som president i maj 2017, är numera mer populär än någonsin. Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som av ett flertal bedömare ansetts vara ”trött” och på väg bort, har trätt fram som en ”landsmoder”. Till och med USA:s president Donald Trump har haft stigande förtroendesiffror, om än inte lika mycket som för många av de europeiska ledarna.

Idag finns det, bland många, en känsla av att vi måste stå enade och bekämpa coronapandemin tillsammans. Men det kommer en tid då de politiska ledarnas åtgärder mot krisen kommer att utvärderas. Och jämföras med andra länder. Flera media ger redan uttryck för den oro som finns över det stora antalet döda i corona i Sverige.

Pandemin har även inneburit att det skett en punktvis upprustning av sjukvården runt om i landet. Ska denna upprustning permanentas då viruset bekämpats. Eller kommer politiker och ekonomer att återgå till ”business as usual”, dvs att fortsätta nedskärningspolitiken, efter att pandemin är över. Före pandemin planerades nedskärningar inom sjukvården i 17 av 21 regioner i Sverige.

S och Löfven kan se sina opinions- och förtroendesiffror rasa lika fort som de nu har stigit. Det finns, som vi nämnt, en oro över de höga dödstalen i Sverige jämfört med övriga nordiska länder. Det finns också ett missnöje bland sjukvårdspersonalen över bristen på skyddsutrustning. Och då myndigheterna sänkte kraven för vilken skyddsutrustning som personal som vårdar coronapatienter ska använda startades ett upprop på Facebook som idag stöds av drygt 60 000 människor.

Till den bristfälliga hanteringen av pandemin kommer dessutom hotet om massarbetslöshet och en upplösning av samhällskontraktet. Löfvens ”fina siffror” kan snabbt bli ett minne blott.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.