Presidentvalet blottlägger djup kris för den amerikanska demokratin

Dela med dig

Det har i flera år pågått en debatt i USA gällande huruvida landet fullt ut är en demokrati eller inte. Den tidigare presidenten Jimmy Carter sa år 2015 att landet övergått till att vara en ”oligarki” (styre av få, i motsatts i folkstyre). Forskning i området, utförd av amerikanska akademiker, har även nått slutsatsen att USA:s politik i allt högre grad formas av den absoluta överklassens vilja än av den allmänna opinionen.

Opinionsbildare inom delar av den amerikanska högern menar att det är önskvärt att landet förblir enbart delvis demokratiskt. I andra änden av debatten, har flera tunga röster hävdat att USA:s demokrati är föredömlig, den tidigare vicepresidenten Joe Biden har bland annat sagt att ”våra val avundas världen över”. Andra vetenskapsmän har även bemött den tidigare nämnda forskningen. 

Debatten har aktualiserats ytterligare i och med det kommande och föregående presidentvalet samt kontroverserna kring denna.

Inför valet 2016 anklagades det demokratiska partiets styrande organ, Democratic National Committee (DNC), för att ge Hillary Clinton orimliga fördelar i hennes kamp mot Bernie Sanders. De två största partierna i USA har interna val gällande vem som ska utgöra partiets presidentkandidat. Processen kallas primärval och alla partimedlemmar innehar rösträtt i primärvalen. Den tidigare partiordförande Donna Brazile uppgav i en krönika under 2016 att DNC hade låtit sig kontrolleras av Hillary Clintons generösa donationer till partiet – och att detta snedvred valprocessen till Clintons fördel. 

Brazile förblir en kontroversiell gestalt, som efter incidenten tog anställning hos det konservativa nyhets- och opinionsbildande bolaget Fox News. Hennes kritik bidrog till att driva på oppositionella grupper inom Demokraterna att stämma DNC för valfusk. 

DNC vann rättsprocessen, men under omständigheter som förvärrade förtroendekrisen för landets demokrati. Partiets försvarsadvokat nekade till att valfusk hade ägt rum, men menade samtidigt att frågan inte behövde utredas då DNC inte var bunden enligt lag till att följa sina egna regler eller upprätthålla den interna demokratiska processen. Advokaten menade att ledningen i partiet i praktiken hade befogenheten att välja presidentkandidat godtyckligt! Det senare argumentet godtogs av domstolen, som därför aldrig utredde sakfrågan om huruvida valfusk ägt rum eller ej

I och med att USA består av ett tvåpartisystem, innehar det styrande skiktet inom det demokratiska partiet en hög grad av inflyttande. Det gäller inte bara det faktum att de besitter rätten att bortse från sina egna regelverk för att utse presidentkandidat efter eget tycke. Inom partiets formella nomineringssystem finns även s.k. ”superdelegater”. Detta är en grupp av beslutsfattare som har stort inflytande när det gäller nomineringen av presidentkandidat men som samtidigt inte är bundna av utfallet i primärvalen. Superdelegaterna har länge kritiserats för att de underminerar partiets interna demokrati. Denna kritik har hårdnat över tid. Skribenten Shuja Haider i nättidningen The Outline hävdade nyligen att det Demokratiska partiets interna processer utgjorde ”världens största hot mot demokrati”. 

Bland stora delar av befolkningen, både inom och utom partiet, finns oron att någon form av valfusk har ägt rum och kan ske igen. President Donald Trump blev nyligen påkommen med att i en dold inspelning uppge att han ansåg att Bernie Sanders hade utsatts för valfusk. Kevin Gosztola, journalist som arbetat för flera alternativa vänstermedier i USA, har anklagat DNC för att utse politiska extremister och lobbyister till höga positioner inom partiet för att kunna ”rigga” valprocessen emot Bernie Sanders

Bekymrade amerikaner har framfört krav på utländska valobservatörer. Vänstertidningen Grayzone och den antimilitaristiska kvinnorörelsen CodePink uttryckte stark oro inför valfusk, när de kontaktade den mellanstatliga organisationen OAS för att begära oberoende granskare. De hänvisar till flera påstodda fall av oegentligheter i omröstningarna som ägt rum hittills, och citerar den antirastiska föreningen LULAC som menar att det under ett specifikt moment i valprocessen utförts ”ett medvetet försök att undertrycka minoritetsröster”. LULAC uppger sig ha identifierat otillbörlig valpåverkan i 14 delstater.

Tidningen Common Dreams rapporterade i januari i år om en studie, vilket fann att amerikanernas missnöje med sitt demokratiska system har slagit ett nytt rekord. Utvecklingen speglar en allmän trend av ökat missnöje globalt. Det demokratiska partiets agerande mot Bernie Sanders riskerar att ytterligare spä på detta missnöje.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.