En arbetsmarknadsutbildning som inte fungerar

Dela med dig

När en person blir less på sitt yrke eller går in i väggen så är det bra att få chansen att kunna skola om sig för att kunna byta yrke. Då är det bra att arbetsmarknadsutbildningar finns. Min kompis Fredrik började på CNC-utbildningen på Astar för drygt två år sedan. Jag ska berätta hans historia.

Redan från första början så lät det väldigt bra när Fredrik besökte utbildningen. Det var inga som helst problem utan det skulle bara handla om hans vilja. Men skenet bedrog. Det visade sig snart att kursplanerna var väldigt ostrukturerade. Han uppfattade att vissa lärare saknade pedagogisk kompetens, d.v.s. förmåga att lära ut, och det drabbar oftast elever som är i behov av extra stöd i inlärningen.

Det fanns även brister i utrustningen. Skolan saknade exempelvis licens för CAD/CAM programvaror som är nödvändig för att programmera CNC-maskinerna. Det mesta av programmeringen skedde istället i form av självstudier. Eleverna uppmanades att ladda hem gratis programvaror för att lära sig, så någon riktig kurs fanns inte utan det handlade om att eleverna i praktiken hjälpte varandra.

Antagningarna till utbildningen är löpande och inget riktigt kunskapstest utförs innan elever påbörjar utbildningen, vilket innebär att elevunderlaget är väldigt varierande. Dom elever som redan gick på utbildningen fick sitt beslut förnyat ungefär varannan eller var tredje månad. Fredrik beskrev det som en väldig osäker känsla och ingen bra trygghet för eleverna. Om Arbetsförmedlingen ansåg att han inte kommit tillräckligt långt i sin utbildning efter en viss tid kunde de bestämma sig för att ta ifrån honom rätten att gå klart arbetsmarknadsutbildningen. Vilket var precis vad som hände Fredrik.

Hur många som fått sluta sin arbetsmarknadsutbildning i förtid på grund av Arbetsförmedlingens besparingar vet ingen. Men det är många av dem som, likt min kompis Fredrik, känner en enorm frustration. Jag minns när Fredrik berättade att han fått veta att han inte skulle få gå klart utbildningen. Han kände det som att han kastades tillbaka till ruta ett. En ofullständig utbildning utan ett Grönt CNC-certifikat duger inte heller till att få jobb som CNC-operatör – vilket är hela målet med utbildningen! För Fredrik kändes det som att han kastat bort över ett år av sitt liv till ingen nytta. Dessutom är det ett otroligt stort slöseri med resurser som bekostas av våra gemensamma skattepengar.

Trots att stora brister i arbetsmarknadsutbildningarna på Astar påtalats förut, bland annat i facktidningen Dagens Arbete, så händer ingenting. Det är fortfarande billigast möjliga anbud som vinner istället för att det ställs några krav på kvalitet. Lärartätheten enligt upphandling följs inte och upplägget på utbildningen är riktigt dåligt.

I slutänden går det ut över eleverna i form av sämre utbildning – eller ingen utbildning alls. Elever som min kompis Fredrik.


Dela med dig
  1. Precis där vi är nu som Nätverkstekniker. Började i januari och det är katastrof. Mina CSN pengar går upp i tomma intet och ingen bryr sig att det är pengar JAG ska betala tillbaka och studieveckor som jag fick dispens på för att kunna gå utbildningen. Ingen gör något och vi studerande får ingen grund man anställer någon på. Vi har haft fyra lärare sen i januari. Får inte svar på frågor så precis som det står. SJÄLVSTUDIER fast det inte skall vara det.
    Tre klasser har gått igenom samma men inget händer och man leker med människors framtid.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Glöm inte att logga in.