”Låtsaskriget” 1939–1940

Del fyra i artikelserien om Andra världskriget

En brittisk haubits under "låtsaskriget", oktober 1939.
Dela med dig

Våren 1939 utfärdade Storbritannien och Frankrike en garanti att försvara Polen i händelse av att Tyskland skulle angripa militärt. Hitler tog uppenbarligen inte detta på allvar, eftersom Nazi-Tyskland faktiskt invaderade Polen ett halvår senare. Storbritannien och Frankrike kunde inte hålla sitt löfte i verkligheten. Löftet kom att stanna på pappret. Resultatet av detta blev att under perioden från september 1939, och åtta månader framåt, utspelade sig det så kallade ”låtsaskriget” (The Phoney War) mellan Storbritannien och Frankrike å ena sidan, och Nazi-Tyskland å den andra.

Två dagar efter den tyska invasionen av Polen lämnade Storbritannien och Frankrike sin krigsförklaring gentemot Tyskland. För Hitler och de andra nazistiska ledarna var detta en fullständig chock. Från fransk sida var krigsförklaringen motvillig och en eftergift gentemot de allierade britternas krav. Till och med många i den franska militärledningen kände sig intvingade i kriget. Från polskt håll sågs däremot dessa krigsförklaringar som räddningen och de hoppades att det skulle leda till att den tyska invasionen gjorde halt.

Både Polen och Nazi-Tyskland väntade sig att de allierade skulle genomföra en storskalig invasion vid den tysk-franska gränsen. Men fransmännen, som nästan hade förblött under det första världskriget, förhalade sina krigsaktioner så mycket som möjligt. De insisterade exempelvis på att alla reservister först måste mobiliseras och att den brittiska expeditionsstyrkan skulle landstiga i Frankrike. Dessa allierade styrkor genomförde så småningom en rent symbolisk invasion i form av en framryckning en kort bit in på tyskt territorium. Detta var en missnöjesmarkering mot Hitlers expansionistiska politik. Men det fanns ingen annan ambition än den rent symboliska.

Ett antal tyska generaler har i efterhand sagt att om de allierade, vid detta läge, hade genomfört en fullskalig invasion hade Tyskland varit närapå chanslösa. Detta eftersom större delen av Tysklands militära styrkor befann sig i Polen och det egentliga Tyskland var relativt oförsvarat. Men de allierades militära underrättelser var uppenbart bristfälliga, eftersom de kraftigt överskattade Tysklands försvarsförmåga och truppnärvaro i gränsområdena. Andra världskriget hade alltså kunnat vara över på bara några månader. Istället kom det att pågå under sex sällsynt blodiga år. Både för militär och civilbefolkning.

Låtsaskriget var dock inte ett totalt händelselöst krig. Där kriget märktes av mest var troligen ute på haven. Flera brittiska skepp och tyska ubåtar sänktes. Tyskarnas ubåtskrigföring fick till följd att den amerikanska opinionen för ett ingripande på de allierades sida började växa sig starkare. Till en början handlade det framförallt om amerikanarnas vilja att exportera vapen vilket, enligt 1939 års neutralitetslag, var förbjudet för USA (om det handlade om krigförande stater).

Låtsaskriget pågick som en lågintensiv krigföring fram till dess att Tyskland invaderade Danmark och Norge den 9 april 1940. Därmed trappades kriget upp – dock utan någon kraftmätning där huvudstyrkorna från Frankrike och Storbritannien mötte den upprustade och moderniserade tyska militären. Den lågintensiva tiden dessförinnan hade lett till ett par tusen stupade och sårade. Bland annat i form av dryga 500 från besättningen på det brittiska krigsfartyget HMS Courageous i september 1939 och dryga 800 från besättningen hos HMS Royal Oak månaden efter.

Den 10 maj 1940 avslutades definitivt låtsaskriget genom Tysklands våldsamma och snabba angrepp på de franska militära styrkorna och på den brittiska expeditionskåren. Tysklands angrepp på Frankrike slogs ut genom Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Detta angrepp kom definitivt att etablera ett nytt sätt att föra krig på som kom att bli känt under namnet Blitzkrieg. Mer om detta i nästa nummer.   


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.