Inrikes

Det röda partiet – för de gröna industrijobben

Jan Hägglund
Publicerad i
#1
Lästid 6 min

Rättvisepartiet Socialisternas Enhetslista (nuvarande Arbetarpartiet) anser att framtida gröna industrijobb utgör en viktig del både i kampen mot arbetslöshet och utsläpp av växthusgaser. Industriproduktion, baserad på en demokratisk planering av vad som produceras och hur produktionen går till, är en grundförutsättning för att såren i miljön ska kunna läkas.

I kampen för jobb och klimat är det viktigt att inte upprepa tidigare misstag. Under 70- och 80-talet ansåg många inom miljörörelsen att industrin och dess anställda var motståndare i kampen för miljön. Samtidigt fanns det en bristande förståelse inom facken för miljöproblemen. Detta försvårade en allians mellan arbetare och miljöaktivister – en allians som skulle ha inneburit ett historiskt steg framåt – i kampen för jobb och miljö. Denna splittring har gynnat storföretag, fackpampar och politiska anhängare av den kapitalism som orsakat både arbetslöshet och det allt värre miljöhotet.

Enad kamp för jobb och miljö
Den nödvändiga kampen för gröna industrijobb har en helt annan chans att lyckas om den kan kopplas till arbetet för att stoppa utsläppen av växthusgaser. Även kampen mot arbetslösheten får betydligt större tyngd om den förs både av aktivister ur arbetarklassen och miljörörelsen. Gröna industrijobb har en unik möjlighet dels att förena kampen för jobb och miljö, dels att lägga grunden för en nödvändig allians mellan industrins anställda och de inom miljörörelsen som inser industrins betydelse.

Massproduktion av alternativ brådskar. Det finns idag ca 750 miljoner fordon i världen. Om tio år beräknas antalet ha ökat till över en miljard. Detta riskerar att ytterligare öka utsläppen av växthusgaser – dramatiskt. Ett av de viktigaste inslagen i kampen mot utsläppen, och samtidigt något som kan påskynda framväxten en grön industri, är utvecklingen av mindre miljöskadliga bränslen. Både fossila och icke fossila. Dessa bränslen medför större eller mindre problem även de. Men skulle en massproduktion komma igång skulle detta innebära ett verkligt steg framåt. För ska ett trendbrott uppnås, då utsläppen slutar öka för att istället börja minska, så krävs en rad åtgärder. En av dessa är en kraftigt utbyggd kollektivtrafik – även spårbunden – något vi ska återkomma till.
Men, det går inte att bortse ifrån att dagens gigantiska fordonspark är baserad på fossila bränslen. Ska utsläppen börja minska, så snart som möjligt, är det även nödvändigt att påbörja en massproduktion av bränslen som är mindre skadliga än dagens.

Elbilar och el-hybrider: Sedan 1997 har det sålts ca 2,9 miljoner elhybrider totalt i världen. Störst är Toyota. Under det kommande decenniet tror de sig kunna sälja en miljon elhybrider per år. Och det finns fler bilfabrikanter. Elbilen representerar framtiden. Men även om försäljningen fördubblas skulle det ta allt för lång tid att byta ut alla 750 miljoner fordon – för att klara det avgörande trendbrottet. Dagens situation understryker, med all önskvärd tydlighet, det väldiga behovet att snarast börja massproducera bränslen, som är mindre skadliga för miljön, och som kan användas i dagens snart en miljard fordon.

Massproduktion måste komma igång. Och det krävs satsning på mer än ett bränsle. Produktionen måste också byggas upp för att vara flexibel. Detta för att kunna ta tillvara förbättringar från framtida forskning och erfarenheter från själva massproduktionen. En snar massproduktion, fler än ett alternativ, flexibilitet att kunna tillvarata förbättringar, är avgörande för att klara det nödvändiga trendbrottet. Marknadens strävan efter vinstmaximering motverkar dock både satsningar på kollektivtrafik och en övergång till mindre skadliga bränslen.

Grön produktion i Västerbotten
Det finns flera alternativa bränslen varav vissa skulle kunna massproduceras redan idag. De mest intressanta är de som kan användas direkt och inte kräver modifiering av lagring, transporter, fordon och motorer. Syntetisk diesel baserad på biomassa (BTL) är ett exempel (se tabellen). Syntetisk diesel kan användas i existerande motorer samt blandas med vanlig diesel. Beroende på hur mycket fossil energi som används i tillverkningen kan utsläppen, jämfört med vanlig diesel, minska med upp till 80 %! Med tanke på att 45 % av alla CO2-utsläpp från fordon i Sverige kommer från diesel, och då andelen dieselfordon ökar, måste BTL anses vara intressant. Problemet med BTL-dieseln är att produktionen ännu sker i mycket liten skala då tekniken är relativt ny.
Men forskning och utveckling sker i bl a Piteå, Värnamo – och Umeå (Universitetet och Skogshögskolan). Det som krävs är massproduktion. I detta led har Umeå och länet goda förutsättningar. Detta tack vare tillgången på råvaror från skogsbruket och väldiga oanvända åkerarealer, vilket gör att det inte uppstår någon konkurrens med matproduktionen. Uppåt 30 000 hektar skulle kunna användas för odling av energigrödor. En sådan gröda som är särskilt lämplig att odla i mellersta och norra Sverige är rörflen. Länsstyrelsen har gjort en studie kring möjligheten att odla rörflen i Norrbotten. Liknande studier borde ske bl a här i Västerbotten. Odling av energigrödor – t ex för produktion av syntetisk diesel – skulle kunna bidra till gröna industrijobb och till en ny era av jord- och skogsbruk.

Vindkraft – jobb eller vinster
Vindkraften visar att den förnyelsebara energin också har förutsättningar att skapa nya industrijobb. Vissa beräkningar antyder att en utbyggnad kan innebära hela 1 000 nya årsarbeten inom fem år i länet. Än har det bara byggts 46 vindkraftverk men byggtillstånd och planer finns för ytterligare 900. Precis som kring nya bränslen finns det frågetecken. Det är oklart hur många kraftverk som kommer att byggas i slutänden. Det finns också risk för en upprepning av vad som hände då vattenkraften byggdes ut. Efter utbyggnaden blev väldigt lite av jobb och kunnande kvar (en risk då vinstkrävande energibolag beslutar). En ambitiös statlig investeringsplan krävs för utbyggnaden.
Piteå kommun är ett positivt exempel. Där har diskussioner förts om lokal tillverkning av delar till de 1101 vindkraftverk som planeras att byggas i närområdet. Energibolagen borde också betala skatt i de kommuner där de bedriver produktion.

Spårbilar – framtidens kollektivtrafik?
Umeå kommun har, i en utredning från Näringsdeparte- mentet, förordats som en av fyra möjliga försökskommuner när det gäller byggande av spårbilssystem. Spårbilar har redan testats i bl a Frankrike med goda resultat. Enligt utredningen skulle ett utbyggt spårbilssystem i Umeå kunna minska bilresorna med 14 400 per dag. Detta skulle minska utsläppen av koldioxid med 4000 ton/år. Med ett spårbilssystem, bland de första i världen, skulle Umeå kunna bli platsen för en rad olika utvecklingsprojekt. Detta skulle kunna skapa både jobb och kunnande. Vi anser att Umeå kommun måste delta i detta försök.
Men så länge marknadskrafterna styr baseras inte utbyggnaden av nya teknologier på huruvida de är bra för människa och miljö. Det avgörande är hur stora vinster de ger till aktieägarna.

 

Jan Hägglund

Ansvarig utgivare

Lämna en kommentar